Kronan var uppe i 3.42 den 14 juli, men idag den 29 juli har vi en kurs på 3.22. Varför sker detta? Är det Riksbanken som är ansvarig?
Pressen på Riksbanken ökar – två storbanker räknar med dubbla höjningar i Sverige
Efter att både Fed och ECB höjt styrräntorna med 0,25 procentenheter ökar pressen på Erik Thedéen. Det rapporterar SvD Näringsliv. En rundringning som tidningen gjort visar att alla fyra storbanker samt SBAB räknar med att Riksbanken höjer räntan till 4 procent i september. Två av de svenska storbankerna – Swedbank och Handelsbanken – spår dessutom ytterligare en höjning i november.
När kronan försvagas ökar valutareserven i värde i kronor, men om kronan stärks minskar valutareserven i värde. Riksbanken har exponerat sig mot valutarisk, vilket är en stor del av deras ekonomiska risker. Om kronan blir starkare kan Riksbanken förlora pengar. Det är därför som valutareserven på 410 miljarder kronor minskar i värde när kronan blir starkare.
Riksbanken har sagt att de utreder möjligheten att skydda sig mot detta genom att valutasäkra omkring 100 miljarder av valutareserven, som mest består av dollar och euro. Under de senaste 18 månaderna har kronan sjunkit i värde gentemot dessa valutor, vilket har påverkat oss negativt på grund av Riksbankens spekulationer.
Om Riksbanken köper kronor skulle det visa att de försöker sänka inflationen. Det skulle också ge en positiv signal om att Riksbanken tror på Sverige, vilket vi kan förvänta oss av en skattefinansierad myndighet.
Den svenska räntan är nästan den lägsta i världen, förutom i vissa länder. ECB har 4%, USA 5%, och Sverige 3.75%. När räntan höjdes reagerade marknaden positivt, men sedan sjönk den igen eftersom förtroendet inte var tillräckligt starkt. Regeringen och Riksbanken har inte visat att de vill ha en starkare krona. När Riksbanken säljer kronor signalerar det att de inte tror på kronans värde. I osäkra tider vågar ingen köpa kronor när inte ens Riksbanken gör det.
På tal om ekonomisk osäkerhet har Riksbanken agerat med kraftiga stimulansåtgärder som har påverkat fastighetsbranschen negativt. Det mest krisande fastighetsbolaget SBB är skyldigt Riksbanken över 200 miljoner kronor. Totalt sitter Riksbanken på lån till kommersiella fastigheter för drygt 5 miljarder kronor, vilket skapar oro för att en fastighetskrasch kan drabba oss skattebetalare. Experter ifrågasätter om fastighetsbolagen borde ha fått stöd genom Riksbankens köp av obligationslån.
Riksbankens beslut har konsekvenser för Sverige och dess medborgare. Att hantera valutarisken samtidigt som man stödjer ekonomin är knepigt, och Riksbanken måste noga överväga sina beslut för att minimera negativa påverkningar på oss. Vid ekonomisk oro måste man vara försiktig och strategisk för att säkra vårt lands ekonomiska stabilitet och välmående. Vi kommer nog tyvärr se en väldigt låg kronkurs hela året och det kommer nog gå en bit in på 2024 innan vi ser en vändning och risk att bostadsmarknaden kollapsar. Riksbanken är den största boven i detta drama och erkänner inte hur allvarligt det är. Vi årets slut kommer räntan troligen ligga på 4.25, frågan är om det räcker?
