Vår svenska krona mår inte bra. Få valutor har rasat mer i år. Men kronans problem är mer kronisk än akut. Det senaste decenniet har varit en lång utförsbacke för växelkursen. ”Sverige har så pass starka fundamenta att kronan förtjänar ett bättre öde”, säger Carl Hammer.
Börsveteranen Peter Malmqvist börjar också tala i metaforer när han får frågan om hur han ser på Riksbankens senaste räntesmäll.
”För att bromsa allt som nu rusar fram tvingas de slänga in både ankare, dra i handbromsen och vända seglen mot vinden. Det destabiliserar och vi kommer tvingas betala för det under det kommande året”, säger Malmqvist, som är oberoende analytiker och lärare i redovisning, finansanalys och företagsvärdering vid Stockholms universitet.
Betalar gör inte minst den som planerar en utlandsresa. Efter att Stefan Ingves med kollegorna i direktionen slog till med 100 räntepunkter växlades en dollar in till rekordhöga 11 kronor och 50 öre för några månader sedan och nu på 10.43. 25% mer än vid årsskiftet 21/22.
Under den senaste veckan har dollarn sjunkit tillbaka från sin rekordnivå. Men kurvan, sett från början av året, är fortfarande brant utför.
Svenska kronan är dock inget offer för en tillfällig svacka, när centralbankerna försöker bota inflationssjukan. Det har varit långvarig utförsbacke, även om ett av Riksbankens två mål just är att ”upprätthålla ett fast penningvärde”.
Det har Riksbanken tolkat som att inflationen ska hållas på 2%.
Bara under 2022 är raset för kronan större än för de flesta andra valutor. Och om man bortser extremer även i kategorin skräpvalutor – som venezuelansk bolívar – har endast ett fåtal valutor försvagats mer mot dollarn, visar Thaipuls genomgång.
Bland dem: ungersk forint, ukrainsk hryvnia, turkisk lira och argentinsk peso.
En förklaring är utländska investerare, som drar sig undan när det råder osäkerhet kring valutautvecklingen.
”Det handlar inte om att de misstror landet, utan ett krasst konstaterande att det här brukar hända med den svenska kronan vid börskrascher. Svenska kronan är en dålig valuta att ha i orostider har det visat sig, rätt och slätt”, säger Peter Malmqvist.
Från Riksbanken har det också riktats kritik mot hur den internationella finansmarknaden ser på den svenska valutan.
”Riksbanken fortsatte med minusränta längre än vad som var befogat enligt de flesta bedömare och höjde till noll först i december 2019”
Även ekonomer på Riksbanken har lyft fram den långvariga minusräntan som ett viktigt skäl till den svaga kronkursen under perioden.
”Vi konstaterar att räntan i bland annat USA och Storbritannien sedan 2014 har varit högre än den svenska räntan och denna räntedifferens visar en hög korrelation med den svenska kronans utveckling gentemot valutor i dessa länder”, skrev två ekonomer från Riksbankens penningpolitiska avdelning i en rapport från 2020.
Nej till EUR var ett stort misstag
Nästa höst har det gått 20 år sedan en majoritet av de svenska väljarna sade nej till att införa euron som valuta i en folkomröstning. Sedan dess har kronan tagit rejält med stryk.
Från folkomröstningen den 14 september 2003 har den svenska valutan tappat 22 procent mot euron och nästan 30 procent mot dollarn. Och går man tillbaka till 1970-talet har priset på en dollar mer än fördubblats.
Kursturbulensen har varit stundtals dramatisk, genom finanskrisen, eurokrisen och pandemin – och nu i år i Ukrainakrigets skugga, där vi via energikris och pandemieffeker har hamnat i en historisk inflations- och räntechock med nya historiska bottennapp för kronan under hösten.
”AB Sverige borde ha en högre aktiekurs, det vill säga en starkare krona. Men det har vi inte”, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på storbanken SEB.
Han beskriver kronan som undervärderad, med ungefär 10 procent, om man gör en analys av Sveriges ekonomiska förutsättningar, de offentliga finanserna och hur landets affärer med omvärlden går.
Det som tynger är den geopolitiska oron med ett krig i närområdet och en energikris som slår hårt mot hela Europa, enligt Bergqvist. Minskad riskaptit i kölvattnet på börsfall och ett utdraget prisfall på bostäder i Sverige är andra faktorer han kopplar ihop med kronans problem.
”Det finns en oro bland utländska investerare kring den svenska bostadsmarknaden, hela fastighetsmarknaden. Hög skuldsättning bland både hushåll och kommersiella fastighetsbolag blir ett problem när vi är på väg uppåt med räntorna. Marknaden vill ha grepp om vad som händer på fastighetsmarknaden i Sverige innan de går in och köper kronor”, säger han.
Bergqvist spelade en avgörande roll som ansvarig för penning- och valutapolitisk analys på Riksbanken 1988–1997, då den svenska centralbanken i ett sista försök att försvara en fast växelkurs höjde marginalräntan till 500 procent. Han har sedan dess fortsatt bevaka och analysera kronan på nära håll som ekonom på SEB.
Hur mycket ansvarar Riksbanken för att det ser ut som det gör?
”Ska du hitta syndabockar ska du ju titta på drivkrafterna bakom inflationen. Då ska du i första hand söka i finanspolitiken globalt”, säger Bergqvist.
”Under pandemiåren uppgick de finanspolitiska stimulanserna globalt till 18 procent av BNP. Det är extremt. Och det pågick länge, även när konjunkturen var på väg upp”, tillägger han.
När det gäller Riksbanken kan situationen ha förvärrats för kronan av att Stefan Ingves och hans direktion var sena ur startblocken med räntehöjningarna, enligt Bergqvist.
Riksbanken dröjde till den 28 april i år med att höja styrräntan från noll. Då hade svensk inflation enligt måttet KPIF – där boräntor räknats bort – lyft till över 6 procent och legat tydligt över Riksbankens mål på 2 procent i nio månaders tid.
KPIF-inflationen har sedan dess fortsatt uppåt till nästan 10 procent och väntas inte vända nedåt förrän en bit in i nästa år.
”Riksbanken gjorde en felanalys av inflationen. Det var det många som gjorde, men detta är ju centralbankernas uppgift. Det är ju där kompetensen och kunskapen ska finnas”, säger Bergqvist.
”De har uppenbarligen inte haft förståelse för inflationen och dess drivkrafter och dynamik. Det har varit en rejäl felbedömning.”
Bergqvist är även kritisk till vad han beskriver som ”slentrianmässiga” stödköp av värdepapper.
”Det borde man ha stoppat tidigare.”
Enligt Bergqvist är fördelarna med en försvagning av kronan i nuläget begränsade.
”Att kronan försvagas ytterligare nu ger inte så mycket hjälp till svensk exportindustri. Däremot förvärrar det inflationsproblemet. Ovanpå höga energipriser och högre räntor blir importerade varor dyrare i kronor.”
”Den här svaga kronan är inte bra för svensk ekonomi.”
Han ser dessutom allvarliga långsiktiga problem med en svag krona, då det kan fungera som dopning av svensk exportindustri.
”En undervärderad krona sätter svensk exportindustri i någon typ av skyddsbubbla. Då känner de inte trycket och behovet av strukturförändringar, som finns där ute. Då uppstår risken att vi tappar i konkurrenskraft, framför allt när kronan så småningom kommer tillbaka till normala nivåer.”
”Det kan bli ett bryskt uppvaknande.”
Bankerna väntar sig långsam återhämtning för kronan
De svenska storbankerna tror på en långsam återhämtning för den svenska kronan. Men flera faktorer gör det svårt att prognostisera om det faktiskt blir en positiv utveckling. Återöppningen av Kina, inflationen och börsutvecklingen väntas styra riktningen.
På frågan när det vänder för kronan svarar analytikern Peter Malmqvist:
”Den kommer stärkas igen först när börsturbulensen har ebbat ut.”
Kronan har backat kraftigt under året och i dagsläget kostar en euro omkring 11,1 kronor och en dollar 10,5 kronor. Under nästa år väntas den svenska valutan återhämta sig något. Vid utgången av 2023 väntas en euro kosta 10,6 kronor och en dollar 10 kronor, enligt storbankernas snittprognoser som Bloomberg sammanställt.
Så det ser ut som 2023 kommer vi ha en svag krona något starkare men tyvärr ser det inte ut som vi får någon större höjning runt 3.50 skulle vi tro.
