Inledning – Hur hamnade vi här?
Thailand är återigen mitt i en djup politisk kris. Under ytan bubblar flera samtidiga kriser: rättsliga hot mot maktens arkitekt, ökad kritik mot regeringens ekonomiska politik, allvarliga konflikter kring gränssäkerhet – och ett folk som blir allt mer missnöjt med hur landet styrs.
I centrum står Thaksin Shinawatra, tidigare premiärminister och fadern till den nuvarande premiärministern Paetongtarn Shinawatra. Han har nyligen återvänt från exil men står nu inför rättslig prövning efter att ha tillbringat en misstänkt bekväm ”sjukdomsperiod” på sjukhus istället för i fängelse. Detta har väckt starka reaktioner och skapat misstankar om att hela systemet manipulerats för att bana väg för hans comeback bakom kulisserna.
Samtidigt har ett läckt telefonsamtal mellan Paetongtarn och Kambodjas ex-premiärminister Hun Sen orsakat en diplomatisk och politisk storm. I samtalet antyds att den thailändska militären motarbetar regeringen vid gränsen – ett ämne så känsligt att det kan tolkas som undergrävande av landets suveränitet.
Krisen kulminerade i striden om Inrikesministeriet, som Bhumjaithai-partiet vägrade släppa ifrån sig. Regeringen, ledd av Pheu Thai, försökte omfördela ministerposter och tog beslutet att frånta Bhumjaithai kontrollen över inrikesfrågorna. Därmed var splittringen ett faktum.
Dessutom finns ett djupt ideologiskt spänningsfält i bakgrunden:
- Cannabisfrågan: Bhumjaithais ledare Anutin, som legaliserade medicinsk cannabis som hälsominister, har blivit symbolen för legaliseringslinjen. Regeringspartiet Thaokasin är däremot starkt emot all form av droglegalisering och driver en restriktiv linje.
- Detta har ytterligare försvårat samarbetet, särskilt när frågor om legalisering, folkhälsa och moralpolitik är centrala i opinionen.
Ovanpå detta växer missnöjet bland folket:
- ”Digital Wallet”-löftet, som Pheu Thai kampanjade hårt på, har ännu inte realiserats.
- Kritiken mot Paetongtarn ökar: hennes koppling till sin far, hennes agerande i samtalet med Hun Sen och bristen på konkret ekonomisk lättnad gör henne sårbar.
Så här hamnade vi alltså: ett avhopp från koalitionen, växande splittringar, en ifrågasatt premiärminister och en skuggregering där Thaksin tycks dra i trådarna.
Det avgörande ögonblicket närmar sig snabbt. Den 17 juni utfärdade Bhumjaithai ett 48-timmars ultimatum, med deadline den 19 juni kl. 15.00. Om Inrikesministeriet inte återlämnas innan dess, skulle partiet officiellt lämna regeringen – något som nu bekräftats.
⚡️ Bakgrund
I juni 2025 utbröt en akut regeringskris i Thailand efter att Bhumjaithai-partiet, med 69 mandat i parlamentet, formellt lämnade koalitionsregeringen ledd av premiärminister Paetongtarn Shinawatra (Pheu Thai). Utträdet skedde efter tvist om kontrollen över Inrikesministeriet och en kontroversiell läckt telefonsamtal mellan Paetongtarn och Kambodjas ex-PM Hun Sen.
🏃♂️ Bhumjaithais strategi: Fyra steg till utträde
1. Maktskiftet till Newin Chidchob
- Den verkliga makten inom Bhumjaithai flyttades till Newin, medan Anutin agerade utåt.
- Partiet visade upp en enad front: Inrikesministeriet är icke-förhandlingsbart.
2. Hotet om utträde
- Bhumjaithai använde sina 69 mandat som pressverktyg.
- Fick Pheu Thai att framstå som den som ”kastar ut” dem.
3. Offerstrategin
- Spelade ut sig som orättvist behandlade.
- Vann sympatier från andra partier och allmänheten.
4. Beslut efter Thaksins val
- Avvaktade tills Pheu Thai tog beslut att ta tillbaka ministeriet.
- Lämnade sedan koalitionen med ”hedern i behåll”.
Regeringens nya läge
Före avhoppet: 324 mandat (11 partier)
Efter Bhumjaithai lämnat: 255 mandat (10 partier)
| Parti | Mandat |
|---|---|
| Pheu Thai | 142 |
| UTN (splittrad) | 36 |
| Klatham | 26 |
| Demokratpartiet | 25 |
| Chartthaipattana | 10 |
| Prachachat | 10 |
| Övriga | 6 |
Majoritet kräver 248 mandat. Regeringen har nu endast 7 mandat över gränsen.
Thaksins strategi: ”270-sätes-regeringen”
Målet: Trygga 270 mandat för total stabilitet.
Taktik:
- Fiska ”cobras” från oppositionen:
- 1 från Thai Progress Party
- 1 från People’s Party
- 1 från Palang Pracharath (redan övergång)
- Förhandlar om:
- 9 från Palang Pracharath
- 3 från Thai Sang Thai
- Konsolidera UTN (36 mandat, splittrad i två fraktioner)
Tidpunkt: Parlamentsöppning 3 juli blir avgörande (budget, gränsläge, kasinofråga).
Oppositionen nu
Tidigare: 171 mandat
Nu: 237 (inklusive Bhumjaithai)
Splittringar i oppositionen:
- Palang Pracharath’s Santi-fraktion osäker
- Suthep Thaugsuban mobiliserar ex-demokrater och personliga nätverk
Slutsats
Thailand står inför ett politiskt minfält:
| Scenario | Sannolikhet | Konsekvens |
| Regeringen når 270 | Medel | Stabilitet via ”köpta” mandat |
| Fler avhopp sker | Hög | Minoritetsregering, misstroende, ev. nyval |
| Bhumjaithai i opposition | Hög | Lagstiftningskaos, blockerad budget |
| Indirekt militäringripande | Medel | Domstol/Senat för att ”neutralisera” |
Ett politiskt spektakel?
Även om den officiella linjen från regeringen och försvarsministern är att situationen är under kontroll, upplever många thailändare – och internationella observatörer – att det hela har utvecklats till en politisk cirkus. Det läckta samtalet, gränskonflikten, och maktspelen har inte bara skakat inrikespolitiken – det har också väckt löje globalt.
Flera mindre partier i koalitionen börjar nu ifrågasätta om de vill fortsätta vara del av denna utveckling. Att associeras med ett maktspel där militären kritiseras offentligt, ministrar hotar med utträde och den före detta premiärministern drar i trådar bakom kulisserna, är riskabelt.
Internationell media beskriver situationen som rörig, instabil och pinsam för Thailand. Många inom näringslivet är oroliga att detta undergräver både investeringar och diplomatiska relationer.
