Indonesiens finansminister Purbaya Yudhi Sadewa gick den 4 augusti ut och uppmanade Toyota att flytta sin huvudsakliga tillverkning från Thailand till Indonesien. Budskapet var allt annat än diplomatiskt: ”Vi är ASEAN:s största land. Varför ska centrumet ligga i Thailand?” För Thailand – i decennier Sydostasiens obestridda nav för bilproduktion – är det en känga rakt i solar plexus.
Vad Indonesien lägger på bordet
Erbjudandet är inte tomma ord. Sadewa dinglade med hela paketet: befrielse från lyxvaruskatt på upp till 100 procent och en momsrabatt där staten står för 40 procent på kvalificerade fordon. Villkoret? Incitamenten gäller bara helelektriska bilar – hybrider och laddhybrider räknas inte. De sista detaljerna väntas komma från president Prabowo Subianto. ”Vi kommer att stötta Toyota, men de måste flytta sin huvudtillverkning från Thailand till Indonesien. Vi ger alla nödvändiga incitament”, sa ministern.
Varför Thailand ändå sitter kvar – än så länge
Låt oss vara ärliga: det här är i dagsläget en uppvaktning, inte en flytt. Toyota har inte svarat och har inga planer på att lämna Thailand. Och Indonesien erkänner själv varför Toyota en gång valde Thailand – landets egna incitament var för svaga och investeringsklimatet sämre. Thailand har byggt upp något som inte flyttas över en natt: leverantörskedjor, kompetent arbetskraft och hamnlogistik som gjort landet till en av världens största exportörer av pickuper. Att bryta upp det kostar mer än vad någon skattelättnad snabbt väger upp.
Det här handlar egentligen om elbilar
Men missa inte det viktiga i finstilten: incitamenten gäller enbart elbilar. Där ligger sprickan. Thailands bilindustri är tungt byggd på bensin- och dieseldrivna bilar, medan de kinesiska elbilstillverkarna trycker på hårt i hela regionen. Indonesien sitter samtidigt på något Thailand inte har – enorma nickelreserver, själva grundplåten i batteritillverkning. Landets bilsektor står redan för runt 20 procent av ekonomin, sysselsätter 1,5 miljoner människor och har en installerad kapacitet på 2,5 miljoner fordon om året. Indonesien spelar inte på gårdagens plan – de spelar på morgondagens.
Bernts slutsats
Ska Thailand få panik? Nej. Det här är tuff retorik och ett friande, inte en förlovning. Toyota flyttar ingenstans i morgon. Men den som avfärdar det som tomt prat läser fel på kartan. Marken förskjuts – bort från förbränningsmotorn och mot batterier, och där har Indonesien kort på hand som Thailand saknar. Thailands styrka är att man redan är på plats, med ett helt ekosystem runt bilindustrin. Men att vara etta i går är ingen garanti för att vara etta i morgon. Det här är värt att hålla ögonen på.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
