Sverige har inte varit så nära ett extra val på 68 år. Det säger statsvetaren Jonas Hinnfors, professor emeritus vid Göteborgs universitet, när Magdalena Andersson nu fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna att bilda regering.
De rödgröna vann valet den 15 september med 176 mandat mot 173. Marginalen är alltså tre mandat.
Hårdare låsningar än 2018
Efter valet 2018 tog det 134 dagar innan Sverige hade en regering. Efter 2022 års val tog det 37 dagar. Den här gången kan det bli svårare än någon av gångerna, enligt Hinnfors.
”Egentligen är det nog svårare, eller sämre, förutsättningar nu. Men det behöver ju inte innebära att det är omöjligt”, säger han till Aftonbladet.
Det som skiljer ut sig är att Centerpartiet och Vänsterpartiet bundit sig så hårt vid sina röda linjer mot varandra. Den situationen fanns varken 2018 eller 2022.
Vänsterpartiet kräver ministerposter om partiets röster behövs. Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist vägrar sätta sig vid förhandlingsbordet så länge kravet ligger kvar.
”Det är ju det som är det här chicken racet”, säger Hinnfors.
Hotet om extraval fungerade som piska 2018
Så här fungerar reglerna: röstar riksdagen ner talmannens förslag till statsminister fyra gånger blir det extra val. Efter valet 2018 hade Stefan Löfven redan fallit två gånger, och när Januariavtalet slöts stod Vänsterpartiet inför att fälla honom en tredje gång.
”Då rycker ju faktiskt extravalet närmare nästa gång. Så då var pressen enorm”, säger Hinnfors.
Vänsterpartiet avstod till slut från att rösta, trots missnöje med avtalets innehåll, bland annat fri hyressättning i nyproduktion. Löfven blev statsminister.
Tre vägar framåt
Hinnfors ser tre möjliga utgångar.
Ett: Centerpartiet eller Vänsterpartiet backar från sin röda linje och släpper fram en regering ledd av Magdalena Andersson, med ett, två eller tre partier och något slags avtal åt ett eller två håll.
Två: Extra val.
Tre: En blocköverskridande lösning där Moderaterna och Socialdemokraterna regerar tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna eller Centerpartiet. Det ser Hinnfors som minst sannolikt.
Hans egen gissning är att Vänsterpartiet ger med sig till slut.
”Men är det troligare än extraval? Ja, det är nog hugget som stucket. Men vi är nog närmare extraval än vi har varit sedan 1958.”
Vad 2018 lärde oss
Lärdomen från förra gången är enligt Hinnfors att själva hotet om extra val sätter fart på förhandlingarna.
”Det facit som finns är att när extravalet rycker närmare får det människor att förhandla och tänka till. Och det kan leda till att man tar det näst bästa i stället för det bästa.”
