Jag satt just och skulle skriva om något helt annat när nyheten briserade från Nonthaburi, strax nordväst om Bangkok. En vanlig fredagsförmiddag i skolan förvandlades till en mardröm när skott avlossades inne på Debsirin Nonthaburi School i distriktet Bang Kruai. En lärare miste livet, flera andra skadades, och gärningsmannen – en egen elev på skolan – tog sitt liv innan polisen hann gripa honom. Det är den typ av nyhet som får en att sätta ner kaffekoppen och bara sitta still en stund.
För oss som bor här, eller har barn i thailändska eller internationella skolor, landar den här sortens nyheter extra tungt. Det är inte längre en historia från andra sidan jordklotet – det är grannskolan, systerskolan, eller platsen där en väns barn faktiskt går.
Så beskrivs händelseförloppet
Enligt polisen inträffade skjutningen vid niotiden på förmiddagen den 7 augusti. Larmet gick in till räddningstjänsten om skott inne på skolan, och kort därefter var både polis och specialstyrkor på plats. Vittnesuppgifter som cirkulerat i thailändsk media beskriver hur en elev, klädd i skolans lila gymnastikuniform, öppnade eld och sedan barrikaderade sig på tredje våningen i en av skolbyggnaderna.
En 18-årig elev berättade för nyhetsbyrån Reuters om de kaotiska minuterna: han trodde först det var smällare eller att någon slog i något hårt föremål, innan han insåg vad som faktiskt pågick när skotten fortsatte i vågor. Uppgifterna om antalet skadade har skiftat under dagen – Reuters och CNN, som talat med Nonthaburis polischef, uppger att en lärare avled och att ytterligare fyra personer, däribland en annan lärare och tre elever, skadades. Thailändska Bangkok Post rapporterar samtidigt om högre siffror, med två döda och över femton skadade enligt tidiga uppgifter. Sådana här diskrepanser är tyvärr vanliga i det första kaotiska dygnet efter en skjutning – jag brukar alltid vänta in de officiella, bekräftade siffrorna innan jag litar helt på dem.
Tredje skolattacken på kort tid
Det som gör mig extra bekymrad är att det här inte är en isolerad händelse. I februari i år öppnade en 18-åring eld på Patongprathankiriwat School i Hat Yai i södra Thailand, ett dåd som enligt uppgift utlöstes av att gärningsmannens syster blivit bestraffad av skolan för skolk. En lärare och en elev skadades då allvarligt, och skolans rektor avled senare av sina skador.
Går man tillbaka till oktober 2022 minns nog många av er den fasansfulla massakern i Nong Bua Lamphu, där en avskedad polisman med skjutvapen och kniv dödade över 30 personer, de flesta förskolebarn, innan han tog livet av sin egen familj och sig själv. Det blev den blodigaste enskilda gärningsmannens dåd i Thailands moderna historia och ett nationellt trauma som fortfarande syns i säkerhetsrutinerna på skolor runt om i landet.
Vapnen som cirkulerar i samhället
Att skjutvapen finns i så stor omfattning i Thailand är ingen hemlighet, även om det sällan pratas om bland turister som njuter av stränderna. Enligt siffror som förmedlats av Sveriges Radios korrespondent i Bangkok finns det uppskattningsvis minst tio miljoner skjutvapen i privat ägo i landet, av en befolkning på cirka 69 miljoner – det betyder att fler än var tionde person äger ett vapen, och minst fyra miljoner av dessa vapen är olagligt ägda. Trots stränga formella krav för att äga vapen lagligt finns det en blomstrande svart marknad, vilket gör att farliga vapen ofta hamnar i fel händer.
Min analys: ett systemfel som inte längre går att blunda för
Jag vill vara tydlig här: Thailand är fortfarande ett land där man som svensk familj eller expat kan känna sig trygg i vardagen – gatuvåld riktat mot utlänningar är extremt ovanligt. Men det som oroar mig är mönstret som nu växer fram. Tre allvarliga skolrelaterade våldsdåd på mindre än fyra år, med olika gärningsmän, olika motiv och olika vapen, pekar mot något större än enskilda tragiska olyckshändelser. Det handlar om en kombination av lättillgängliga vapen på svarta marknaden, bristande stöd för unga i psykisk kris, och skolor som – trots goda intentioner – sällan är rustade för att hantera akuta våldshot.
Jag tror att den thailändska regeringen, som redan brottas med allt från narkotikabekämpning till politisk instabilitet efter årets val, nu kommer få än hårdare press att agera konkret kring civila vapeninnehav och unga människors psykiska hälsa i skolmiljö. Men ärligt talat har jag sett den här debatten blossa upp förut, efter Nong Bua Lamphu och efter Hat Yai, utan att det lett till några genomgripande förändringar i lagstiftningen. Det krävs mer än sorgeyttranden från politiker – det krävs pengar, resurser och politisk vilja som håller i sig efter att nyhetsrubrikerna bleknat.
Vad du som läsare bör hålla koll på
Om du har barn i skola i Thailand, eller själv arbetar inom utbildning här, är mitt råd att helt enkelt fråga skolan rakt ut vilka säkerhetsrutiner som finns vid akuta hot – många internationella skolor har redan bra beredskap, men det skadar aldrig att dubbelkolla. Under de kommande dagarna väntar jag mig fler detaljer om gärningsmannens motiv och eventuella varningssignaler som kan ha missats, samt en diskussion i thailändsk media om skärpta vapenkontroller. Jag återkommer så fort mer bekräftad information når mig – och skickar samtidigt varma tankar till alla familjer och elever vid Debsirin Nonthaburi School som just nu bär på en förfärlig chock.

