Polis och immigrationsmyndigheter i Hua Hin har trappat upp jakten på så kallade nominee-bolag – thailändska företag där lokala medborgare formellt äger aktierna men där det i praktiken är en utländsk investerare som styr och tjänar pengarna. Ett möte hölls på Hua Hin polisstation den 30 juli för att sätta upp riktlinjer för en gemensam arbetsgrupp som ska utreda misstänkta fall i området.
Det som gör nyheten extra angelägen för svenska läsare är att svenskar är den näst största gruppen av utländska delägare i Hua Hin-distriktets bolag – bara britter är fler.
Mötet och vilka som är inblandade
Enligt uppgifterna gav Pol Maj Gen Songprod Sirisukha, chef för Immigrationsdivision 3, order till högre immigrationstjänstemän i Prachuap Khiri Khan och utredningsteam att delta tillsammans med poliser från Region 7 och Hua Hin. Mötet leddes av Pol Col Torawong Pitakoson, biträdande chef för Region 7:s utredningsavdelning, och syftade till att fördela ansvar för att identifiera personer, bolag och platser som kan vara kopplade till nominee-upplägg.
Svenskar högt upp på listan
Enligt siffror från Department of Business Development (DBD) finns det 4 162 aktiebolag registrerade i Hua Hin-distriktet, varav 2 081 har någon form av utländskt ägande. Av dessa har 35 bolag utländska aktieägare med minst 50 procent av aktierna, medan 2 046 bolag har utländskt ägande på mellan 0,01 och 49,99 procent.
De mest förekommande nationaliteterna bland utländska aktieägare i Hua Hin är britter med 355 bolag, följt av svenska investerare med 231 bolag, fransmän med 174, tyskar med 128 och norrmän med 125.
Att ett bolag har både thailändska och utländska delägare är i sig inte olagligt – problemet uppstår när den thailändska ägaren bara är ett namn på pappret utan verklig investering, kontroll eller ekonomisk vinning.
Del av en nationell jättesatsning
Insatsen i Hua Hin är inte isolerad.
DBD utreder över 21 000 bolag som misstänks använda nominee-strukturer för att kringgå Land Code-förbudet mot utländskt markägande.
Sedan årsskiftet har regelverket skärpts betydligt:
sedan 1 januari 2026 måste thailändska aktieägare som investerar tillsammans med utlänningar visa upp tre månaders kontoutdrag för att bevisa att de har ekonomisk förmåga att investera.
Myndigheten har också
utökat kontrollerna till redovisningsbyråer i åtta turistprovinser, inklusive Prachuap Khiri Khan, Chonburi, Chiang Mai, Mae Hong Son, Surat Thani, Phuket, Krabi och Phang Nga.
Sektorer i fokus är enligt myndigheterna
turism och relaterade verksamheter, mark och fastigheter, e-handel, transport och lager, hotell och resorter, jordbruk samt byggverksamhet.
På Andamansidan har jakten redan gett resultat: i juni genomförde över 500 poliser en stor razzia i Phuket, Phang Nga och Krabi där
mer än 500 tjänstemän genomförde tillslag i Phuket, Phang Nga och Krabi samtidigt, verkställde 55 husrannsakningar och grep 48 misstänkta – 27 thailändare och 21 utlänningar.
Analys: En strukturell vändpunkt, inte en tillfällig kampanj
Det är lätt att avfärda detta som ännu en polisinsats bland många i Thailand, men bevisen pekar mot något större. Myndigheterna har gått från stickprovskontroller till systematisk, datadriven övervakning där bankuppgifter, aktieägarlistor och fastighetsregister korskörs. Att Anti-Money Laundering Office nu förbereder sig på att klassa nominee-brott som ett förbrott till penningtvätt är en signal om att detta inte längre bara handlar om bolagsregistrering – det handlar om att kunna frysa och beslagta tillgångar. För svenska pensionärer och andra som under många år köpt hus eller mark via thailändska bolag, ofta på inrådan av mäklare eller juridiska ombud, kan konsekvenserna bli betydligt mer smärtsamma än en bötesbrant. Den som upptäcks ha en ren nominee-struktur riskerar inte bara böter utan i värsta fall att förlora kontrollen över fastigheten helt. Samtidigt är det viktigt att skilja på panik och verklig risk: ett bolag med både thailändska och utländska delägare är fortsatt fullt lagligt så länge ägandet är genuint och pengarna verkligen kommer från den thailändska delägaren.
Att just Hua Hin pekas ut, med sin stora svenska koloni av både permanentboende och sommarhusägare, gör frågan brännande nära för många läsare av ThaiPuls. Den som är osäker på sin egen bolagsstruktur bör inte vänta på att bli uppringd av polisen – dokumentation om kapitaltillskott, kontoutdrag och ägarhistorik bör tas fram redan nu.
Vad händer härnäst
Arbetsgruppen i Hua Hin väntas nu gå igenom bolag, personer och fastigheter som flaggats i DBD:s nationella genomgång, och fler tillslag liknande de i Phuket kan komma även i Prachuap Khiri Khan-provinsen. För svenskar med bolag eller fastigheter i regionen är rådet från jurister genomgående detsamma: se över ägarstrukturen nu, skaffa juridisk rådgivning i tid och var beredd på att bevisbördan för äkta investeringar har blivit betydligt tyngre.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
