Fallet Obama-gate avslöjar ett djupt problem med svensk journalistik
När USA:s Director of National Intelligence Tulsi Gabbard frisläpper explosiva dokument som visar att Obama-administrationen ”tillverkade” underrättelser för att skada Trump, och USA:s justitieminister skapar en ”Strike Force” för att utreda saken – då borde det vara förstasidesnyheter i Sverige. Istället möts vi av… tystnad.
Detta är inte bara dålig journalistik. Det är systematisk informationsundanhållning som avslöjar hur svenska medier fungerar mer som politiska aktivister än som samhällsvaktare.
Det förödande mönstret
Under åren 2016 till 2024 producerade svenska medier otaliga artiklar om ”rysk kollusion” utan att någonsin ifrågasätta källorna eller narrativet. Varje påstående behandlades som etablerade fakta, och varje ny ”avslöjande” om Trump gavs stort utrymme i tidningar och på tv.
Nu i juli 2025, när USA:s högste underrättelsechef avslöjar systematisk manipulation och justitiedepartementet startar en federal brottsutredning, möts vi av total tystnad från svenska medier. Detta är inte bara partiskhet – det är intellektuell ohärlighet av värsta slag.
Internationell jämförelse avslöjar skammen
Även amerikanska vänstermedier som CNN och MSNBC har rapporterat om Gabbards avslöjanden och DOJ:s Strike Force, trots att det skadar deras tidigare rapportering. Svenska medier är värre än amerikanska vänstermedier när det gäller att censurera nyheter som inte passar deras agenda. Det säger något när svenska journalister är mer partiska än amerikanska kollegor.
Ett bredare mönster av informationsundanhållande
Obama-gate är bara senaste exemplet på ett systematiskt problem. Svenska medier har under flera år undanhållit eller nedtonat information inom kritiska samhällsområden.
När det gäller invandring och integration har medier valt att fokusera på ”framgångsberättelser” medan statistik om våldtäkter och ursprungsländer hållits tillbaka. Rapporter om segregation och parallellsamhällen har ignorerats, och legitim kritik har avfärdats som ”rasism.”
På samma sätt har ekonomiska konsekvenser av migration och integration undanhållits. Studier om skattebörda och välfärdspåverkan har ignorerats till förmån för berättelser om ”kulturell berikning” istället för ekonomisk realitet.
Inom säkerhetspolitik har information om kriminalitet kopplad till migration systematiskt undanhållits. Varningar från polis och säkerhetspolisen har ignorerats, och faktiska säkerhetsproblem har behandlats som ”myter.”
Konsekvenserna för demokratin
När medier systematiskt undanhåller information skapas politiska överraskningar där väljare fattar beslut baserat på ofullständig information. ”Oväntat” valresultat uppstår när verkligheten slutligen når fram till folket, följt av förtroendekris när sanningen kommer fram.
Detta leder till ökad polarisering när folk söker alternativa informationskällor eftersom ”officiella” medier förlorar trovärdighet. Samhället splittras i informationsbubblor där olika grupper lever i helt olika verklighetsuppfattningar.
Slutresultatet blir en demokratisk deficit där folket inte kan fatta informerade beslut, politiker inte kan hållas ansvariga för verkliga konsekvenser, och samhällsproblem inte löses eftersom de inte diskuteras öppet.
Mediernas nya roll som politiska aktivister
Svenska journalister verkar ha gått från att rapportera nyheter till att forma opinion. De har blivit aktivister med presslegitimation istället för samhällsvaktare som väljer vilka nyheter som ”passar” att rapportera och framställer politiska åsikter som journalistiska fakta.
Denna aktivistjournalistik innebär att man ser sin roll som att ”utbilda” folket istället för att informera, och betraktar sig som moraliska vägledare snarare än informatörer.
Verklig journalistik skulle innebära att rapportera alla viktiga nyheter oavsett politiska konsekvenser, skilja på nyheter och åsikter, ifrågasätta makthavare oavsett politisk färg, och låta läsarna bilda sina egna åsikter baserat på fullständig information.
Obama-gate som spegel för svensk media
Fallet Obama-gate blir en perfekt spegel för svensk medias problem. Om det hade varit Trump som ”tillverkade” underrättelser mot en demokrat, hade vi sett förstasidesnyheter i veckor, analyser och kommentarer, krav på rättvisa och rubriker om ”demokratins kris.”
Men när det visas att Obama gjorde det mot Trump möts vi av tystnad. Nyheten ignoreras helt medan fokus riktas på andra frågor enligt principen ”inget att se här.”
Kostnaden för Sverige
Detta mönster kostar Sverige dyrt på flera plan. Politiskt leder det till dåliga beslut baserade på felaktig information, förlorat förtroende för medier och institutioner, samt ökad polarisering och samhällsklyftor.
Ekonomiskt slösas resurser på ineffektiv politik eftersom problem inte löses i tid, vilket ökar kostnaderna. Investerare och företag fattar dessutom beslut på felaktig grund när de inte får korrekt samhällsinformation.
Socialt skapas förtroendekris mellan olika grupper, en ”vi och dom”-mentalitet växer fram, och sammanhållning och tillit i samhället minskar.
Vägen framåt
För att återställa förtroendet för svensk journalistik krävs transparens genom att erkänna tidigare misstag, redovisa varför vissa nyheter ignorerades, och ha en öppen diskussion om mediernas roll.
Professionalitet måste återupprättas genom att återgå till grundläggande journalistiska principer, skilja på nyheter och åsikter, och rapportera viktiga nyheter oavsett politiska konsekvenser.
Mångfald i redaktionerna behövs genom att anställa journalister med olika politiska åsikter, utmana gruppsynk i redaktionerna, och lyssna på kritik från läsare och experter.
Slutsats: En demokratisk nödvändighet
Fria och oberoende medier är grunden för demokrati. När journalister blir politiska aktivister hotas hela samhällssystemet. Svenska mediers hantering av Obama-gate-skandalen – från intensiv rapportering om det ursprungliga narrativet till total tystnad när det avslöjas som fabricerat – visar hur djupt problemet går.
Det är dags för svensk journalistik att välja: Vill man vara politiska aktivister eller professionella informatörer? För Sveriges demokratis skull hoppas vi på det senare.
