”Jag känner inte till det uttrycket.” Så avfärdade premiärminister Anutin Charnvirakul anklagelsen om ett blått maktövertagande av parlamentet. Men bakom ordstriden ligger en konkret fråga: vem bestämmer vilka personer ett riksdagsutskott får kalla in till förhör – och det utskott som bråkar mest har kallat in premiärministern själv.
Vad som faktiskt har hänt
Den 21 oktober samlade talmannen Sophon Zarum ordförandena för riksdagens 35 ständiga utskott och godkände fyra riktlinjer för hur utskotten ska arbeta. De skickades därefter ut som ett cirkulär.
Enligt den thailändska rapporteringen innehåller de fyra punkterna i huvudsak detta:
- Avgränsning. Utskotten ska hålla sig strikt till sitt eget ansvarsområde. Om ett ärende rör två eller flera utskott pausas det, och talmannen och de berörda ordförandena ska komma överens om vem som hanterar det. Kommer de inte överens avgör talmannen.
- Sammanträden. Mötestiderna fastställs genom beslut på utskottets första möte. Ordföranden får kalla till extra möten vid brådskande ärenden – men inte göra det till en stående rutin.
- Dagordning. Ordföranden kan inte ändra en dagordning som utskottet redan beslutat om.
- Kallelser. Ordföranden kan inte på egen hand kalla in personer eller myndigheter, eller begära ut handlingar. Det kräver ett beslut av utskottet.
Den sista punkten är den som utlöste bråket.
Oppositionens invändning
Rangsiman Rome, ledamot för Folkets parti och ordförande i utskottet för lag, rättvisa och mänskliga rättigheter, lät sitt utskott rösta om saken den 4 november. Resultatet blev 8–0 för att inte godkänna riktlinjerna.
Hans invändningar handlar mindre om innehållet än om papperet självt. Dokumentet är tre sidor långt, saknar stämpel och saknar talmannens underskrift – det är undertecknat av en juridisk enhet inom utskottssekretariaten. Det anger ingen rättslig grund. Det är varken lag eller föreskrift, och kan därför enligt Rome inte binda någon. Hans utgångspunkt är den klassiska: finns ingen lag, finns ingen befogenhet.
Ledamöter från regeringspartierna lämnade enligt Nation TV mötet i protest och har aviserat en anmälan till antikorruptionsmyndigheten NACC, med argumentet att det är utskottet som brutit mot reglerna.
Vad talmannens sida svarar
Här är det värt att vara noggrann, för regeringssidans argument är inte orimligt.
Riksdagens kansli hävdar att riktlinjerna inte inskränker någonting alls, utan bara återger vad som redan gäller. Konstitutionens paragraf 129 lägger befogenheten att kalla in personer hos utskottet som kollektiv, inte hos ordföranden personligen. Det finns dessutom en föreskrift från 2019 om hur utskott ska hantera överlappande ärenden. Kansliets formulering är att kallelser ”endast får ske genom utskottets beslut”.
Poängen med ett majoritetskrav, enligt regeringssidan, är att hindra att en enskild ordförande använder posten för att kalla in vem han vill av personliga eller politiska skäl.
Pharadon Parisananthanakul, minister vid premiärministerns kansli, sade den 6 november att han undrar med vilken befogenhet lagutskottet kallar premiärministern till förhör. Om anklagelsen att en ”blå regim” styr lagstiftaren svarade han att någon sådan regim inte finns – det finns ett blått parti. Han kallade hela saken retorik inför den misstroendedebatt som väntar.
Premiärministerns egna ord
Anutin fick frågorna vid Government House den 5 november. Svaren var korta.
Om kritiken: ”Jag har inte lyssnat på den.” Om huruvida kallelser ska beslutas av utskottet eller av ordföranden: ”Det finns redan lagar och regler under konstitutionen, så det är det som gäller.” Om regeringen skulle komma om ett utskott kallar: ”Under lagen, under konstitutionen.”
Om uttrycket ”blått maktövertagande” sade han att han inte känner till ordet och att regeringen bara gör sitt jobb. Och på frågan om riktlinjerna har något att göra med att Rangsiman Rome kallat honom att redogöra för fusket med de lokala tjänstemannaproven svarade han: ”Det har inget med saken att göra.”
Det som ligger under
För att förstå varför en procedurfråga blir rubriker behöver man veta vad lagutskottet har hållit på med under hösten.
Rome har sedan augusti drivit en granskning av fusk vid rekryteringsproven till lokalförvaltningen. Proven administreras av Department of Local Administration, som lyder under inrikesministeriet. Anutin är premiärminister – och inrikesminister.
I september använde utskottet den nya lagen om utskottens kallelsebefogenheter för att kalla Anutin tillsammans med den tidigare chefen för myndigheten och den tidigare rektorn för det universitet som hanterade proven. Enligt thailändsk press uteblev de kallade. Den 6 november röstade utskottet 7–0 för att kalla premiärministern på nytt.
Talmannen som skrev under begränsningen tillhör samma parti som premiärministern. Sophon Zarum valdes till talman i mars i år på Bhumjaithais mandat. Det är den kopplingen, inte riktlinjernas text, som ger uttrycket ”blått maktövertagande” dess kraft.
Samtidigt är det värt att hålla två saker isär. Att befogenheten ligger hos utskottet och inte hos ordföranden är sannolikt juridiskt korrekt – det står i konstitutionen. Effekten är ändå att det i varje utskott där regeringssidan har majoritet blir regeringssidan som avgör vilka som ska kallas in för att svara på frågor om regeringen. Just Romes utskott är ett av undantagen, vilket är precis därför omröstningen där kunde sluta 8–0.
Lagen som alla hänvisar till
Båda sidor åberopar samma lag: lagen om kallelsebefogenheter för riksdagens och senatens utskott, som publicerades i Royal Gazette den 5 juni 2025 och har 15 paragrafer.
Lagen ger utskotten rätt att begära ut handlingar och kalla personer, med krav på att skälet och frågorna anges i förväg. Domstolsärenden, personalfrågor och oberoende myndigheter är undantagna. Den som vittnar i god tro skyddas mot ansvar. Ministrar kallas via premiärministern. En statstjänsteman som utan godtagbart skäl vägrar lämna handlingar eller infinna sig gör sig skyldig till ett disciplinbrott.
Thailands författningsdomstol har tidigare slagit fast att det här handlar om en inbjudan och en begäran om samarbete, inte om ett tvång i polisiär mening. Det är en del av förklaringen till att kallade personer kan utebli utan att det får omedelbara följder.
Vad som händer härnäst
Två datum är värda att hålla reda på. Läget nedan gäller per 6 november 2026.
- 12 november. Lagutskottet har kallat talman Sophon Zarum att personligen redogöra för riktlinjerna. Det sker alltså genom exakt den inbjudningsprocedur som är i tvist – och till det utskott vars befogenheter han just har begränsat. Om han kommer eller inte blir i sig ett svar.
- December. En misstroendedebatt mot statsråd är enligt Thai Post inplanerad till den 7–11 december. Regeringssidan menar att hela konflikten om utskotten är upptakten till den. Datumet kommer från tredjepartsrapportering och inte från riksdagens egen kungörelse.
Ordet du ser i de thailändska rubrikerna
Om du följer thailändska nyheter stöter du på น้ำเงิน – ”blå”. Det är Bhumjaithais partifärg, och i politisk text används den som kortform för partiet och dess inflytande. Uttrycket i rubrikerna den här veckan, น้ำเงินกินรวบ, betyder ungefär ”de blå tar allt”. Bangkok Post översätter det till ”blue takeover”.
Det är alltså inte ett namn på en organisation eller en utpekad gruppering, utan ett politiskt slagord – vilket också är precis vad regeringssidan invänder: att det är retorik, inte en beskrivning.
Källor: Anutins uttalanden vid Government House den 5 november 2026, återgivna av The Standard, Nation TV, The Reporters och Naewna; lagutskottets möte den 4 november, återgivet av Thairath, Daily News, Siam Rath och Thai Post; talmannens fyra riktlinjer från den 21 oktober, återgivna av Naewna och Nation TV; riksdagskansliets svar den 4 november via Siam Rath; Pharadon Parisananthanakuls uttalande den 6 november via Siam Rath, Thairath och Matichon; samt Bangkok Post. Uppgifterna om fusket med de lokala proven är utskottets egna påståenden och är inte prövade av NACC eller i domstol. Riktlinjernas exakta ordalydelse har inte publicerats officiellt – återgivningen ovan bygger på thailändsk press, inte på en originaltext.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
