Volodymyr Zelenskyj slår fast att val mitt under kriget skulle bli en katastrof för Ukraina. I en pressträff som hölls på lördagen, men publicerades på söndagen, kallar presidenten idén för en ’tsunami’ som skulle splittra landet – och han menar att den som vill förstöra Ukraina bäst gör det genom att tvinga fram val medan ryska missiler fortfarande faller över landet.
Orden kommer inte ur tomma intet. De är ett svar på ett minst sagt explosivt utspel från Mychajlo Fedorov, den populäre försvarsminister som Zelenskyj sparkade i juli – ett beslut som utlöste veckor av gatuprotester och som nu, en dryg månad senare, har eskalerat till en öppen politisk konflikt om själva demokratins spelregler under krig.
Fedorov-affären som tände lunten
Fedorov var under sex månader en av de mest uppmärksammade ministrarna i Zelenskyjs regering – en ung, teknikkunnig reformivrare som byggde sig ett rykte som någon som vågade utmana det militära etablissemanget. Hans avsked i juli utlöste omedelbara protester i flera städer, och när Zelenskyj senare även fick sparka överbefälhavare Oleksandr Syrskyj efter fortsatta demonstrationer, var mönstret tydligt: en regering under press från gatan, inte bara från fronten.
Zelenskyj erbjöd Fedorov flera tunga poster efter avskedet, bland annat rollen som vice premiärminister för militär innovation, men den förre försvarsministern tackade nej varje gång och krävde att få tillbaka just sin gamla post. När Zelenskyj till slut nominerade Jevhen Chmara som permanent försvarsminister och därmed stängde dörren för en comeback, svarade Fedorov med en nio minuter lång videoadress där han hävdade att Ukrainas demokrati inte kan hållas som gisslan av Ryssland, och krävde att landet hittar ett sätt att återuppta val trots kriget.
Det är första gången sedan den fullskaliga invasionen 2022 som en så tung ukrainsk politisk profil öppet ifrågasätter det krigsundantag som förbjuder val under undantagstillstånd. Och tajmingen är knappast en slump – Fedorov gjorde sitt utspel exakt när hans egen politiska framtid inom systemet var stängd.
En regering under dubbel press
Det som gör historien mer sprängkraftig är att Fedorovs utspel kom bara en dag efter att Ukrainas antikorruptionsbyrå NABU inledde en stor utredning som pekar rakt in i presidentens eget kansli. Utredningen, med det talande namnet ’Forrest Gump’, ledde till att Iryna Mudra, biträdande chef för presidentens kansli med ansvar för juridiska frågor och domstolsreform, avskedades samma dag som husrannsakan genomfördes mot henne. Utredarna beskriver en misstänkt kriminell organisation som ska ha involverat både sittande och tidigare parlamentsledamöter samt höga tjänstemän i presidentens administration.
Det är långt ifrån första gången Zelenskyjs närmaste krets hamnar i korruptionsutredares sikte. Så sent som i maj tvingades kanslichefen Andrij Jermak avgå och namngavs senare som misstänkt i en omfattande härva kring ett lyxbyggprojekt – enligt bedömare det allvarligaste politiska hotet mot presidentens ställning sedan invasionen inleddes. Bara veckor senare avgick även Ukrainas justitie- och energiminister efter en mut- och förskingringsskandal kopplad till det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Så när Zelenskyj på pressträffen försäkrar att ’antikorruptionsenheten hade noll frågor till mig’ är det värt att komma ihåg i vilket sammanhang det uttalandet görs: mitt i den mest omfattande vågen av korruptionsutredningar mot hans eget maktcentrum sedan kriget började.
Starlink, satelliter och ett skriande vapenunderskott
Presidenten fick också frågor om Elon Musks Starlink, som Ukraina är starkt beroende av för sin militära kommunikation. Zelenskyj antydde att kontakter mellan Fedorov och amerikanska aktörer kring Starlink var en del av anledningen till att Fedorov till slut tvingades bort från ministerposten – ett påstående som ger konflikten ytterligare en dimension bortom bara personstrider. Samtidigt varnade han för att Ryssland tillsammans med Kina bygger ett eget satellitsystem som en motsvarighet till Starlink, med sikte på att vara klart i december 2026, medan Ukraina i sin tur utvecklar ett liknande system tillsammans med ett europeiskt land.
Bakom orden om val och maktkamp döljer sig också en betydligt mer akut kris: bristen på luftvärnsrobotar. År 2023 fick Ukraina 675 Patriot-robotar från sina allierade. I år väntas siffran landa på 264 – mindre än hälften. Zelenskyj uppger att Ukrainas flygvapen egentligen efterfrågar 360 av de mest avancerade PAC-3-robotarna, men att bara omkring 600 av dessa tillverkas globalt per år totalt. Han säger sig samtidigt ha nått överenskommelser med Frankrike om ytterligare ett Samp/T-luftvärnssystem och med Tyskland om leverans av ungefär 600 PAC-2- och PAC-3-robotar under 2027–2028. Ukraina siktar också in sig militärt på ryska avskjutningsramper i djupet av ryskt territorium, i ett försök att slå mot problemet vid källan snarare än att bara skjuta ner inkommande missiler.
Vad striden egentligen handlar om
Det är lätt att stanna vid det som ser ut som en isolerad dispyt mellan en president och en avskedad minister. Men skrapar man på ytan handlar det här om något betydligt mer grundläggande: frågan om vem som får definiera Ukrainas demokratiska spelregler så länge kriget pågår. Zelenskyjs argument – att val nu skulle bli en gåva till Kreml, en splittring av nationen just när enighet krävs som mest – är i sak inte orimligt. Ukrainsk lag förbjuder val under undantagstillstånd, och opinionsmätningar tyder på att en stor majoritet av ukrainarna själva föredrar att vänta tills kriget är över.
Men det är också ett bekvämt argument för en president som samtidigt brottas med de allvarligaste korruptionsmisstankarna mot sin egen administration sedan 2022, och som nyligen tvingats avskeda både en folkkär försvarsminister och en överbefälhavare efter massiva gatuprotester. När makten koncentreras samtidigt som kontrollmekanismerna ifrågasätts, är det rimligt att fråga sig var gränsen går mellan legitim krigstida försiktighet och ett systematiskt undvikande av ansvarsutkrävande. Fedorovs utspel må vara riskabelt och tveksamt tajmat – men frågan han ställer, om huruvida Ryssland ska få avgöra när Ukraina får utöva sin demokrati, kommer inte att försvinna bara för att presidenten kallar den en tsunami.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
