Från och med den 2 augusti 2026 börjar Europeiska unionen tillämpa några av de mest omfattande reglerna i världen för öppenhet kring artificiell intelligens. Syftet är att göra det tydligt för människor när de kommunicerar med en AI, ser AI-genererat material eller möter manipulerade bilder, filmer eller ljud.
De nya reglerna är en del av EU AI-förordning (AI Act) och omfattar bland annat chatbotar, AI-assistenter, genererade texter, syntetiska bilder, ljud och video. Målet är att minska risken för bedrägerier, desinformation och spridning av deepfakes, samtidigt som allmänheten ska kunna avgöra vad som är skapat av människor och vad som är skapat av artificiell intelligens.
AI måste tala om att den är AI
En av de viktigaste förändringarna är att användare ska informeras när de interagerar med ett AI-system.
Den som använder en chatbot, AI-assistent eller annan AI-agent ska som huvudregel få tydlig information om att det är en maskin och inte en människa de kommunicerar med. Kravet gäller oavsett om AI används av myndigheter, företag eller organisationer.
Undantag finns för situationer där det redan är uppenbart att användaren kommunicerar med ett AI-system.
AI-genererat innehåll ska kunna identifieras
Artikel 50 i AI-förordningen ställer också krav på att AI-genererat innehåll ska märkas så att mottagaren kan identifiera det.
Det gäller bland annat:
- AI-genererade bilder
- AI-genererad video
- AI-genererat ljud
- AI-genererade texter
- AI-manipulerat innehåll, så kallade deepfakes
Märkningen ska vara tydlig men samtidigt utformas så att den inte förstör användarupplevelsen. För digitalt material kan märkningen exempelvis ske genom metadata, vattenmärkning eller andra tekniska lösningar som gör innehållets ursprung möjligt att spåra.
Hårdare regler mot deepfakes
Ett av de viktigaste områdena i lagstiftningen handlar om deepfakes – material där AI används för att manipulera bilder, röster eller videor så att personer verkar säga eller göra saker som aldrig har hänt.
Den som offentliggör ett AI-manipulerat ljud, en bild eller en video måste tydligt informera om att materialet har skapats eller förändrats med hjälp av artificiell intelligens.
Bakgrunden är den kraftiga ökningen av AI-genererade bedrägerier, falska nyhetsklipp och manipulerade videor som blivit allt svårare att skilja från verkliga inspelningar.
AI-texter omfattas också
Även AI-genererade texter omfattas av reglerna när de används för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse.
Om en artikel, rapport eller annan informationspublikation i huvudsak har producerats av AI ska detta normalt framgå.
Det finns dock ett viktigt undantag. Om en människa har granskat innehållet, gjort redaktionella bedömningar och tar fullt ansvar för publiceringen behöver texten normalt inte märkas som AI-genererad. Regeln är utformad för att inte hindra journalister och redaktioner från att använda AI som ett arbetsverktyg.
Konst, satir och fiktion undantas
EU har samtidigt försökt skydda den konstnärliga friheten.
Konstverk, humor, satir, film, litteratur och andra kreativa verk omfattas inte av samma strikta krav. Om märkning krävs ska den utformas på ett sätt som inte förstör upplevelsen av verket.
Lagstiftaren har velat undvika att reglerna begränsar konstnärligt skapande eller yttrandefriheten.
Inget krav på äldre material
Reglerna gäller inte retroaktivt.
AI-genererat innehåll som publicerades före den 2 augusti 2026 behöver inte märkas i efterhand.
EU-kommissionen rekommenderar däremot frivillig märkning när det är praktiskt möjligt, särskilt för material som fortfarande sprids eller används.
Fyra månaders övergång för äldre AI-system
AI-system som redan fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 får en begränsad övergångsperiod.
Efter EU AI-omnibusförslag gäller att skyldigheten att införa vissa tekniska märknings- och detekteringsfunktioner skjuts upp till den 2 december 2026 för dessa befintliga system.
Syftet är att ge företag rimlig tid att anpassa sina produkter utan att bromsa innovation.
EU har tagit fram en frivillig uppförandekod
För att hjälpa företag publicerade EU-kommissionen den 10 juni 2026 en frivillig uppförandekod.
Den innehåller praktiska rekommendationer om hur AI-genererat innehåll kan märkas på ett enhetligt sätt inom EU.
Bland förslagen finns:
- en gemensam EU-symbol för AI-genererat innehåll
- standardiserad metadata
- digital vattenmärkning
- ljudmeddelanden för innehåll utan bild
- tekniska lösningar som gör AI-material enklare att identifiera
Målet är att skapa en gemensam standard som fungerar över hela unionen.
Kraftiga böter vid överträdelser
Företag som bryter mot öppenhetskraven riskerar kännbara sanktioner.
Böterna kan uppgå till:
- 15 miljoner euro, eller
- 3 procent av företagets globala årsomsättning,
beroende på vilket belopp som är högst.
För små och medelstora företag ska tillsynsmyndigheterna samtidigt ta hänsyn till proportionalitetsprincipen när sanktioner beslutas.
EU är inte ensamt
Flera andra länder har under de senaste åren infört eller arbetar med liknande regler.
Bland annat har Kina, Sydkorea, Indien och flera amerikanska delstater infört eller föreslagit krav på märkning av AI-genererat innehåll, framför allt när det gäller deepfakes och material som riskerar att vilseleda allmänheten.
Med AI Act befäster EU sin roll som en av världens ledande lagstiftare inom artificiell intelligens. För företag som utvecklar eller använder generativ AI innebär reglerna nya skyldigheter, medan användare får större möjlighet att veta när de möter innehåll som skapats – eller manipulerats – av en maskin.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
