{authorlink}
Vid första anblicken ser ”Ner till min far” ut som något som blivit över efter ett desperat nattligt klipparbete. Ändå träffar dokumentären om musikern Jonas Lundqvist en särskild nerv. Till sist sitter jag där, viftar med vit flagg, kapitulerar, torkar tåren, skriver Johan Croneman.
Länk till original Artikeln
Author: Johan Croneman
