Det var en operation värdig ett actionmanus. När Donald Trump lämnade Natotoppmötet i Ankara den 8 juli klev han i full TV-belysning upp för trappan till sitt gamla, blåvita Air Force One – vinkade, log, sa att han tog planet ’för gammal tids skull’. Minuter senare var han försvunnen. Inte kvar på planet. Istället gömd i en helt vanlig cateringlastbil, den typ som annars fylls med smörgåsar och läsk till besättningen.
Enligt flera amerikanska medier, med Washington Post och New York Times i spetsen, hade underrättelsetjänsten fått konkreta uppgifter om att iranska aktörer planerade att skjuta ner presidentens plan med en handhållen robot. Hotet ansågs så allvarligt att man valde en lösning som knappt låter verklig: låt pressen och en del av personalen tro att presidenten satt kvar på planet, medan han i själva verket smugglades över till ett helt annat flygplan.
Ett hot med detaljerad kunskap
Enligt CNN:s källor uppstod det specifika hotet – en handhållen raketavfyrare riktad mot Air Force One-planen – redan under toppmötets sista dag. Säkerhetstjänsten Secret Service tog det på extra stort allvar eftersom Iran tycktes känna till förvånansvärt många detaljer om Trumps rörelser i Ankara: vilket hotell han bodde på, och när han reste till och från mötesplatsen.
Enligt uppgifter i amerikansk press hade en person i närheten av Nato-toppmötet observerats bärande på ett skulderburet robotvapen, och underrättelseuppgifter pekade specifikt ut en markrobot riktad mot presidentplanet. Enligt Wall Street Journal ska en del av underrättelsen dessutom ha kommit från Israel.
Så gick smugglingen till
Så här ska det, enligt Washington Post och New York Times, ha gått till: Trump klev ombord på det äldre Air Force One inför kamerorna. Kort därefter gick han och en liten grupp medarbetare ut genom en dörr på planets motsatta sida – rakt in i en cateringlastbil vars lastutrymme höjts hydrauliskt upp till flygplansdörren. Lastbilen körde honom sedan till ett mindre militärplan, en C-32A (en modifierad Boeing 757 som normalt används av vicepresidenten), som flög honom vidare till Storbritannien.
Kvar på det ursprungliga Air Force One satt både journalister och tunga namn ur administrationen – bland dem utrikesminister Marco Rubio, finansminister Scott Bessent och rådgivaren Stephen Miller – helt ovetande om att presidenten inte längre fanns ombord. Planet fick ändå lyfta som planerat, som en ren avledningsmanöver.
Det som gör historien ännu mer komplicerad är att Trump nyligen fått ett nytt, Qatar-donerat Air Force One-plan, en uppgraderad Boeing 747-8 som just gjorde sin första utrikesresa till Ankara. Enligt rapporterna valde säkerhetstjänsten att inte använda det nya planet för hemresan – dels för att det saknade det gamla planets försvarssystem, dels för att osäkerheten kring hotets ursprung gjorde att man ville hålla sig till det man visste fungerade.
’Jag oroar mig inte för någonting’
Trump själv har varken bekräftat eller dementerat detaljerna fullt ut, men bekräftade i generella ordalag att bytet skedde på Secret Services inrådan. Han sa att han bara följer vad skyddsteamet rekommenderar, och att han bytte till ett plan med likvärdig säkerhet eftersom de bad honom om det.
På frågan om just hotet från en raketavfyrare svarade han att han inte oroar sig för något, oavsett vad hotet består av. Redan under toppmötets sista dag hade han sagt att han är ’nummer ett’ på Irans dödslistor och att han hittills haft tur.
Kritik och krav på öppenhet
Att kongressen hölls helt ovetande om operationen har väckt kraftig kritik. Demokratiska senatorer, med minoritetsledaren Chuck Schumer i spetsen, har krävt en omedelbar briefing om vad som egentligen hände och vilka säkerhetsåtgärder som vidtogs för att skydda de journalister och medarbetare som satt kvar på det plan man ansåg vara för farligt för presidenten själv. Även senator Richard Blumenthal har begärt en kongressbriefing om händelsen.
Episoden kommer i skuggan av en redan spänd situation mellan USA och Iran, där ett tidigare eldupphör kollapsat och USA återupptagit attacker mot iranska mål samtidigt som man upprätthåller en blockad av iranska hamnar. Det är inte första gången Iran pekats ut i samband med hot mot Trump – redan 2024 briefades hans dåvarande kampanjteam om vad man kallade ’verkliga och specifika hot’ från Teheran.
Oavsett hur man ser på hela historien om lastbilen på tarmacen i Ankara, så säger den något om hur skör säkerheten kring en amerikansk president kan vara mitt i en pågående konflikt – och hur långt man är beredd att gå för att hålla honom vid liv, även om det innebär att lura sin egen personal och press om var han faktiskt befinner sig.
