Parkinsons sjukdom förknippas i folkmun ofta med darrande händer, men enligt neurologer är just skakningarna sällan det första tecknet på sjukdomen. Långt innan de klassiska motoriska symtomen visar sig kan kroppen ge subtila varningssignaler som lätt missas – både av patienten själv och av vården.
Forskning visar att så kallade icke-motoriska symtom ofta föregår de rörelserelaterade problemen med flera år. Bland de tidigaste och mest specifika tecknen finns REM-sömnstörning, där personen ropar, rör sig och lever ut sina drömmar nattetid – ett symtom som enligt neurologisk forskning innebär en kraftigt förhöjd risk att senare utveckla Parkinsons sjukdom. Ett annat vanligt tidigt tecken är nedsatt luktsinne, som tillsammans med förstoppning och depression kan dyka upp åratal innan diagnosen ställs.
När sjukdomen väl gått in i sitt motoriska skede är det tre symtom som läkare letar efter. Enligt Parkinsonförbundet är de tre främsta symtomen på Parkinsons sjukdom rörelsehämning, muskelstelhet och skakningar, och även försämrad balans är mycket vanligt. Men för att en neurolog ska kunna ställa diagnosen krävs att patienten har en förlångsamning i rörelserna, så kallad hypokinesi, tillsammans med antingen skakningar eller stelhet. Diagnosen ska ställas av en erfaren neurolog specialiserad på Parkinson, och även för specialister är det inte alltid enkelt – en erfaren neurolog har omkring 95 procents säkerhet i sin bedömning, medan en primärvårdsläkare ligger betydligt lägre.
Att hitta sjukdomen tidigt har blivit allt viktigare i takt med att forskningen närmar sig så kallade bromsmediciner – läkemedel som inte bara lindrar symtom utan faktiskt kan sakta ner själva sjukdomsförloppet. I dag finns ingen godkänd behandling som säkert bromsar Parkinsons sjukdom, utan dagens läkemedel kan endast lindra symtom utan att stoppa sjukdomsförloppet. Forskare menar att framtida bromsmediciner troligen måste sättas in tidigt för att vara effektiva, vilket gör jakten på tidiga varningstecken central. Med bättre kunskap om dessa symtom skulle stora befolkningsgrupper kunna screenas för att hitta riskpersoner, som sedan kan utredas vidare med blodprov och avancerade hjärnundersökningar för att fastställa om sjukdomen är på väg att utvecklas.
Flera forskningsspår pågår parallellt runt om i världen, bland annat kring proteinet alfa-synuklein som klumpar ihop sig i nervceller och bildar skadliga ansamlingar vid Parkinsons sjukdom. Andra studier undersöker om redan godkända läkemedel mot andra sjukdomar kan ha en bromsande effekt, medan helt nya immunterapier testas för att bryta ner de skadliga proteinklumparna i hjärnan. Trots att ett genombrott ännu inte kommit är forskare inom fältet överens om att kunskapen om sjukdomens tidiga tecken kommer att bli avgörande den dag en verklig bromsmedicin når patienterna – då kan varje vunnet år i tidig diagnos göra skillnad för hur väl behandlingen fungerar.
