Grön satsning gav kalldusch – bostadsrättsförening fick 20 % dyrare el
En bostadsrättsförening i Stockholm som försöker ställa om till grön energi har i stället fått en rejäl kostnadschock. När föreningen förberedde installation av solceller på taken – för att kunna använda egenproducerad el – slog de nya reglerna om elnätsavgifter till.
Resultatet? Elen blev ungefär 20 procent dyrare.
– Vi klassas plötsligt som en industri, säger Jon Granered, ordförande i bostadsrättsföreningen Fyrskeppet i Kärrtorp.
Från 240 hushåll till en ”storkund”
Föreningen består av cirka 240 lägenheter i tio hus. Precis som många andra bostadsrättsföreningar ville man investera i solceller och modern energiteknik.
För att kunna använda den egna elen behövde föreningen installera IMD – individuell mätning och debitering. Det innebär att varje lägenhets elförbrukning mäts internt i huset istället för via separata elabonnemang.
Tidigare hade varje lägenhet sitt eget avtal med elnätsbolaget. När IMD infördes fick föreningen i stället ett gemensamt abonnemang.
Det var då problemet uppstod.
När all elförbrukning räknas ihop betraktas föreningen inte längre som 240 hushåll – utan som en enda storkund.
– I samma sekund som vi klipper de individuella kablarna och går samman för att möjliggöra solceller ändras spelreglerna. Plötsligt behandlas vi som ett pappersbruk, säger Granered.
Effektavgifter slår hårt
Bakgrunden är införandet av så kallade effektavgifter i elnäten. Syftet är att minska belastningen på elnätet genom att kunder betalar extra när många använder el samtidigt.
Systemet ska bli lag i hela Sverige senast 2027, men flera elnätsbolag har redan börjat införa det.
Problemet för bostadsrättsföreningen är att vanliga hushåll ofta använder el samtidigt:
-
vattenkokare och kaffebryggare på morgonen
-
spisar och ugnar på kvällen
När alla lägenheters förbrukning slås ihop skapas effekttoppar.
I Fyrskeppets fall handlar det om cirka 44 kilowatt i effekt under morgon- och kvällstoppar.
Det innebär att föreningen måste betala både en fast effektavgift och en rörlig avgift baserad på topparna.
60 öre dyrare per kilowattimme
I januari blev konsekvensen tydlig.
Medlemmar som gått över till det nya systemet betalade enligt föreningen cirka 3,57 kronor per kWh, jämfört med 2,98 kronor för de som fortfarande hade individuella abonnemang.
Det motsvarar ungefär 60 öre mer per kilowattimme.
Totalt innebär det runt 20 procent högre kostnad.
Absurd logik enligt föreningen
Samtidigt som staten ger bidrag för att installera elbilsladdare och solceller menar föreningen att reglerna i praktiken motverkar samma mål.
– De säger att de vill främja solceller och energidelning, men i praktiken straffar de föreningar som bygger infrastrukturen för det, säger Granered.
Elnätsbolaget: reglerna styr
Elnätsbolaget Ellevio menar att förändringen beror på hur abonnemanget är utformat.
När ett gemensamt abonnemang införs omfattar det:
-
hushållsel
-
fastighetsel
-
eventuell uppvärmning
-
elbilsladdning
Därför måste anslutningen dimensioneras för en större effekt.
Myndigheten: kan vara upp till elbolaget
Energimarknadsinspektionen, som ansvarar för reglerna, säger att problemet beror på hur elnätsbolagen kategoriserar sina kunder.
I vissa fall har elnätsbolag fått dispens från effektavgifter för lägenhetskunder.
Exempelvis har Göteborg Energi fått undantag för omkring 300 000 lägenheter.
En liknande dispens skulle i teorin kunna sökas även för bostadsrättsföreningar.
Men initiativet måste i så fall komma från elnätsbolaget – inte från föreningen själv.
Frågan många ställer
Fallet visar ett återkommande problem i energipolitiken:
Regler som ska uppmuntra lokal elproduktion och grön omställning kan i praktiken göra det dyrare för dem som försöker genomföra den.
