Sju döda på elva veckor. En polis som sköt sin fru vid ett dagis. En man som dödade en kvinna, hennes sexårige son och en rival. Knappt en vecka går utan att svartsjuka kostar liv i Thailand.
Fallen
27 september, Suphan Buri. Chatchai, 44, sköt ihjäl Tirayada, 44, ensamstående mamma, hennes sexårige son och Atipong, 41. Chatchai var intresserad av Tirayada och blev svartsjuk på Atipong som uppvaktade henne. Han överlämnade sig till polisen dagen efter och hävdar att pojken träffades av ett vådaskott.
26 september, Chumphon. Niphon, 59, tjänsteman vid myndigheten för marina resurser, sköt sin flickvän Thanapha, 48. Han körde därefter över fem mil till ett annat distrikt, sköt ihjäl Damrat, 50, och skadade Khanawan, 60, livshotande. Sedan tog han sitt liv. Polisen utreder svartsjuka som motiv.
10 september, Banglamung. En polisman åtalades för mord sedan han skjutit sin fru vid ett dagis.
Augusti, Pattaya. En man knivhögg ihjäl en kinesisk medborgare efter att ha kommit hem och funnit honom med sin flickvän.
Juli, Bangkok. En soldat sköt sin exfru och hennes nye pojkvän. Mannen dog på platsen, kvinnan skadades allvarligt. Soldaten överlämnade sig.
Fem fall. Sju döda. Två av gärningsmännen dödade flera personer. Ett av offren var sex år gammalt.
Siffrorna
Det här är inte ett intryck. Det syns i statistiken.
Stiftelsen Women and Men Progressive Movement kartlägger rapporterade fall av våld i hemmet och mellan partner. Deras serie visar:
- 372 fall 2021
- 1 086 fall 2023
Nästan en tredubbling på två år.
En undersökning som samma stiftelse beställt visar att 75 procent av kvinnorna i Thailand upplevt våld i hemmet mer än en gång.
Samtidigt stiger mordfrekvensen i landet. Från 1,84 per 100 000 invånare 2021 till 1,9 år 2022, 2,2 år 2023 och 2,6 år 2024. I Sverige ligger motsvarande tal runt 1.
Varför just svartsjuka?
Tre saker återkommer i fallen.
Vapen. Thailand har en av Asiens högsta andelar civilt vapeninnehav. I fyra av de fem fallen ovan användes skjutvapen. Skillnaden mellan ett gräl och ett mord är ofta bara vad som finns i lådan.
Sprit. Alkohol förekommer i en betydande andel av fallen av partnervåld.
Ansikte. I en kultur där ansiktet – หน้าตา – är social valuta blir svartsjuka inte bara en känsla utan en offentlig förnedring. Hon valde en annan. Alla vet. För en man vars värde mäts utåt kan den skammen väga tyngre än konsekvenserna av ett mord.
Det gör brotten till impulsdåd snarare än planerade. Därför biter hårdare straff sällan. I stunden räknar gärningsmannen inte konsekvens. Han räknar skam.
Suphan Buri-fallet visar det tydligast. Chatchai hade ingen relation till Tirayada. Han hade ingenting att bli sviken i. Han ansåg sig ha rätt till henne, och en annan man fick henne.
Bakgrunden: otrohet är utbredd
Att svartsjuka är en så levande konflikt i Thailand har en bakgrund som är väl dokumenterad.
Enligt Bangkok Post i januari i år uppger 51 procent av gifta thailändare att de haft utomäktenskapligt sex minst en gång. Det är den högsta andelen i världen. Underlaget är World Population Review 2026.
Nation Thailand kopplar placeringen till mia noi – เมียน้อย, ”lilla frun” – traditionen med ett andra hushåll vid sidan av äktenskapet. Det är ingen hemlighet i Thailand. Det är kultur, och det diskuteras öppet.
En äldre undersökning från Durex 2012 placerade thailändska kvinnor tvåa i världen på 59 procent, efter Ghana på 62. Den siffran bestreds offentligt i thailändsk press när den kom och är i dag fjorton år gammal.
Och mia noi är inte det enda ordet. Gik – กิ๊ก – är vardagsspråk för en vid sidan om, något lösare än en älskarinna, och det används om både män och kvinnor. Yngre thailändare säger det utan att blinka.
Ett språk som har färdiga, vardagliga ord för det här har inte problem med att sätta ord på fenomenet. Det säger mer om hur utbrett det är än någon enkät gör.
Den obekväma asymmetrin
Här ligger något som förklarar mer än någon statistik.
En man med en mia noi förlorar inget ansikte. Traditionen är inarbetad, den har ett eget ord, och i vissa kretsar är den snarast ett tecken på att han har råd.
En man vars fru eller flickvän går till en annan förlorar allt ansikte. Offentligt, inför alla som vet.
Samma handling. Motsatt social konsekvens beroende på vem som utför den.
Att gik används om båda könen men mia noi bara om mannens arrangemang är i sig ett kvitto på var gränsen går.
Det är den obalansen som gör svartsjukan så explosiv. Det handlar inte om att thailändska män skulle känna starkare än andra. Det handlar om att kulturen har gjort det gratis för honom och förödande för henne – och att han vet det.
Otroheten i sig skiljer alltså inte Thailand från andra länder. Det gör däremot priset, som bara den ena parten betalar.
Att förstå är inte att försvara
Låt oss vara tydliga. Ingenting av detta ursäktar ett mord. Ett svek besvaras med ett samtal, en skilsmässa, en dörr som stängs. Aldrig med en kniv eller en pistol.
Men att blunda för mekanismen gör ingen säkrare. Förstår vi hur det utlöses – skam inför andra, förstärkt av sprit, med ett vapen inom räckhåll – då ser vi också var kedjan går att bryta.
Det handlar inte om att peka ut ett folk eller ett kön. Det handlar om att sju människor dog på elva veckor, att en av dem var sex år gammal, och att anmälda fall av våld i hemmet nästan tredubblats på två år.
Så länge ansikte värderas högre än liv kommer notiserna att fortsätta ticka in.
Uppgifterna om enskilda fall bygger på rapportering från The Thaiger, Amarin TV, ThaiRath och Pattaya News. Statistiken kommer från Women and Men Progressive Movement Foundation, UNODC och Bangkok Post. Resonemanget om ansikte är en tolkning av mönstret, inte en fastställd orsak.
Behöver du hjälp?
Utsatt för våld i en relation, i Thailand: ring 1300, socialministeriets stödlinje, dygnet runt. Vid akut fara, ring 191.
I Sverige: Kvinnofridslinjen 020-50 50 50, dygnet runt och kostnadsfritt. Vid akut fara, ring 112.
