Den globala ekonomin ser en ljusning efter att ett fredsavtal mellan Iran och USA nyligen undertecknats. Avtalet har lett till ett fallande oljepris och en återhämtning på världens börser, vilket minskar hotet om en världsdepression. Samtidigt har Riksbanken beslutat att hålla räntan oförändrad, vilket är goda nyheter för svensk ekonomi.
När kriget i Iran bröt ut tidigare i år, befarades en djup energikris, den värsta sedan 1970-talet. Hormuzsundet, en kritisk passage för oljeleveranser, stängdes och världen stod inför en potentiell brist på olja. Tack vare Kinas drastiska minskning av sin oljeimport, genom att använda sina stora oljelager, mildrades dock effekterna. Utan detta drag hade oljepriset kunnat skjuta i höjden och orsakat brist.
Trots oroligheterna visade sig den globala ekonomin vara mer robust än väntat. Dock har fattiga länder i Asien och Afrika drabbats hårt, och inflationen i västvärlden har accelererat. Europeiska centralbanken har nyligen höjt räntan för första gången på tre år i ett försök att stävja inflationen.
Fredsavtalet med Iran väntas få långsiktiga konsekvenser för världspolitiken och marknaden. Det talas om en återuppbyggnadsfond på 3 000 miljarder kronor för Iran, vilket understryker avtalets ekonomiska betydelse. Samtidigt har Kinas påverkan på oljemarknaden blivit tydlig, något som väcker tankar om framtida maktförskjutningar.
För Sveriges del innebär den globala utvecklingen en chans till ekonomisk återhämtning. Lönerna ökar snabbare än inflationen och regeringen har infört flera ekonomiska lättnader, såsom sänkta skatter och lägre bensinpriser. Detta skapar förutsättningar för en starkare konjunktur, vilket är välkommet efter det skakiga inledningen av 2026.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
