Thailand lovar att ta bort tullarna på amerikanska varor. USA behåller sin tull på 19 procent på thailändska varor. Det är kärnan i den gemensamma deklaration som premiärminister Anutin Charnvirakul och president Donald Trump skrev under i Manila på tisdagskvällen – ett dokument som inte är ett handelsavtal och inte är juridiskt bindande.
Det här är bekräftat
- Vad: en gemensam deklaration om att förhandlingarna om ett ömsesidigt handelsavtal (ART) nått ”substantial conclusion”.
- När och var: den 17 november 2026 i Manila, före ett särskilt ASEAN–USA-toppmöte.
- Trumps uppgifter: Thailand avskaffar alla tullar på amerikansk export, tar bort handelshinder för fordon, medicinteknik, läkemedel, etanol och fjäderfä, och köper jordbruksvaror för cirka 2,6 miljarder dollar.
- Vad USA ger: den amerikanska tullen på thailändska varor ligger kvar på 19 procent.
- Status: inte ett avtal. Thailands handelsdepartement skriver att undertecknandet ”ännu inte ger upphov till juridiska förpliktelser”.
Vad som faktiskt skrevs under
Dokumentet som Anutin och Trump satte sina namn på heter ”Joint Statement on an Agreement Between the United States of America and the Kingdom of Thailand on Reciprocal Trade”. Det går att läsa på Vita husets webbplats, och det är kort.
Där står att parterna har nått en väsentlig slutpunkt i förhandlingarna och att de nu inleder sina interna processer för att förbereda avtalet för undertecknande och ikraftträdande. Det är i princip allt. Inga tullsatser. Inga produktlistor. Inga belopp. Ingen tidsplan.
Alla siffror som har cirkulerat i nyhetsflödet sedan tisdagen kommer antingen från Trumps egna kommentarer vid ceremonin eller från det ramverk som de två länderna enades om i oktober 2025. De står inte i tisdagens dokument.
Siffrorna kommer från ramverket – inte från deklarationen
Ramverket från den 26 oktober 2025 är betydligt mer konkret, och det är där detaljerna finns:
- Thailand ska ta bort tullar på omkring 99 procent av de amerikanska varukategorierna.
- USA behåller sin ömsesidiga tull på 19 procent på varor med thailändskt ursprung, med möjlighet att sätta ned enskilda produkter till noll.
- Thailand ska köpa amerikanska jordbruksvaror för uppskattningsvis 2,6 miljarder dollar per år – bland annat fodermajs, sojamjöl och DDGS, en restprodukt från etanoltillverkning som används som djurfoder.
- Energiköp för uppskattningsvis 5,4 miljarder dollar per år: flytande naturgas, råolja och etan.
- Åttio amerikanska flygplan för 18,8 miljarder dollar.
- Thailand ska godta amerikanska fordon som uppfyller amerikanska säkerhets- och utsläppskrav, och godta FDA:s intyg för läkemedel och medicinteknik.
Lägg märke till ordet ”per år” i jordbruksposten. Trump beskrev 2,6 miljarder dollar som ett tillkommande köp. I ramverket är det en årlig uppskattning. Vilken av läsningarna som hamnar i det färdiga avtalet är inte klarlagt.
Det här får Thailand – och det är mindre än rubrikerna antyder
Den amerikanska tullen på thailändska varor ligger kvar på 19 procent. Den siffran är inte ny: den sattes sommaren 2025 sedan USA först hotat med 36 procent.
Det konkreta som Thailand får ut av tisdagen är en annan sak, och den är mindre uppmärksammad. Enligt vice premiärminister och handelsminister Supajee Suthumpun sänks den amerikanska Section 301-tullen – kopplad till en utredning om tvångsarbete – från 12,5 till 10 procent direkt efter undertecknandet. Malaysia, Indonesien och Kambodja, som redan skrivit under sina ART-avtal, ligger på 10 procent. Thailand låg alltså 2,5 procentenheter sämre till än grannarna och hamnar nu i samma grupp.
Supajee säger att hon förväntar sig att den samlade tullsatsen inte ska överstiga 19 procent, men konstaterar samtidigt att USA fortfarande har kvar verktygen att lägga på mer: Section 301, Section 232 och Section 122.
Hon framhåller också varför Thailand sitter vid bordet över huvud taget. USA är landets största exportmarknad. Under 2025 gick thailändska varor för omkring 2,37 biljoner baht dit, och exporten dit kopplas till ungefär 1,25 miljoner arbetstillfällen. Hittills i år har USA tagit emot knappt en fjärdedel av Thailands export.
De fem kraven som ligger på bordet
Thailändska medier har listat vad USA begär i utbyte mot 19-procentsnivån. Det handlar bara delvis om tullar:
- Jordbruk och livsmedel. Marknadstillträde för amerikanskt kött, fjäderfä och slaktbiprodukter, färre icke-tariffära hinder, snabbare importtillstånd och att amerikanska myndighetsintyg godtas.
- Arbetsrätt. Lagändringar som fullt ut skyddar föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, hårdare tillsyn mot tvångsarbete och barnarbete, och lagstiftning mot import av varor tillverkade med tvångsarbete i tredje land.
- Immaterialrätt. Skarpare åtgärder mot förfalskningar och upphovsrättsintrång på nätet, kortare patentköer och fler åtaganden om geografiska beteckningar.
- Digital handel. Ingen digital tjänsteskatt, fria dataflöden över gränserna, permanent WTO-moratorium mot tullar på elektroniska överföringar, inga kvoter för utländsk film på biograferna, och slopade krav på att inhemska kortbetalningar ska hanteras i Thailand.
- Telekom. Lättade tak för utländskt ägande. I dag gäller 49 procent. Vilken ny nivå USA vill se framgår inte.
Handelsministern har pekat ut tre röda linjer som Thailand inte tänker röra: livsmedelssäkerhet och växtskydd – där importerat griskött med ractopamin är den symbolfråga som återkommer – nationell säkerhet, och fullt utländskt ägande i känsliga sektorer som telekom.
Samtidigt höjer Thailand murarna åt ett annat håll
Det här är den del av bilden som sällan kommer med när avtalet beskrivs som en öppning. Medan Thailand lovar Washington att ta bort tullar har regeringen under de senaste två veckorna beslutat om två höjningar som framför allt träffar import från Kina.
Den 3 november godkände kabinettet en höjd punktskatt på importerade elbilar. Helt eldrivna bilar (BEV) går från 10 procent och laddhybrider av REEV-typ från 15 procent – båda till 35 procent, från den 1 januari 2027. Tillverkare som använder delar tillverkade i Thailand får avdrag i proportion till den andelen. Syftet som anges är att få biltillverkare att bygga i landet i stället för att importera färdiga bilar, efter att stödprogrammen EV 3.0 och 3.5 i praktiken gynnade import. Kina pekas ut som den dominerande importkällan.
Den 10 november godkände kabinettet att tullnedsättningarna och undantagen för paket från utländska e-handelsplattformar tas bort. Varorna beläggs i stället med ordinarie tullsatser, med ett tak på 30 procent. Tullverket väntas tillämpa reglerna från den 1 januari 2027. Plastvaror går från 19 till 30 procent, väskor från 20 till 30, sportutrustning från 10 till 30, bijouterier från tullfritt till 30. Kläder ligger redan på 30 och står still.
Tullverkets generaldirektör Phantong Loykulnanta anger tre skäl: felaktiga värdedeklarationer, att myndigheten inte räcker till för att kontrollera omkring 240 miljoner importerade paket om året, och att skydda thailändska småföretag. Tullintäkterna från e-handelspaket beräknas öka från 4,8 till 11 miljarder baht.
Vad det betyder i plånboken
På kort sikt: ingenting. Deklarationen ändrar inga tullsatser i sig, och den thailändska marknadsöppningen kräver lagstiftning som inte är skriven än.
Från den 1 januari 2027 blir däremot beställningar från utländska näthandelsplattformar dyrare, och importerade elbilar likaså. Den thailändska myndighet som analyserar handelspolitik bedömer att e-handelstullarna får liten effekt på inflationen, eftersom de berörda varugrupperna utgör 0,70 procent av konsumentprisindex. Det säger ingenting om effekten för den som faktiskt beställer de varorna.
Längre fram, om ART blir verklighet: amerikanska varor i thailändska butiker utan tull, och ett bredare utbud av amerikanska livsmedel. För thailändska exportörer betyder det inte lägre tull in i USA – 19 procent ligger kvar – utan att nivån är känd och går att räkna på.
Så här ser tidsplanen ut
Enligt thailändska myndigheter är deklarationen en politisk avsiktsförklaring. Utrikesdepartementets traktaträttsavdelning, Rättsrådet och statsrådets sekretariat har bedömt att den varken till form eller innehåll är avsedd att skapa folkrättsliga förpliktelser. Därför omfattas den inte av grundlagens paragraf 178, och parlamentet behövde inte godkänna den i förväg. Kabinettet godkände den den 10 november.
Det fullständiga ART-avtalet är en annan sak. Det ska först formuleras juridiskt tillsammans med USA, sedan godkännas av kabinettet, gå ut på offentligt samråd och läggas fram för parlamentet. Handelsministern räknar med ungefär två månader för att få fram och underteckna texten, och säger att det sannolikt inte hinner bli klart före årsskiftet eftersom amerikanska myndigheter går på ledighet från mitten av december. Trump sade vid ceremonin att det återstår ”lite” arbete och att det kan vara klart inom några veckor.
Thailands centralbank har begärt att de finansiella åtagandena bedöms innan det slutliga avtalet skrivs under.
Det här vet vi inte
Vi vet inte vilka varugrupper som faktiskt får nolltull in i Thailand, eller hur den utlovade 99-procentsnivån ser ut i praktiken. Vi vet inte vilka thailändska produkter USA är berett att sätta till noll. Vi vet inte om 2,6 miljarder dollar är ett engångsköp eller ett årligt åtagande, och inte heller vem som ska köpa – staten eller privata aktörer.
Det är inte klarlagt vilken ägarandel USA kräver inom telekom, hur ractopaminfrågan ska lösas, eller vad som händer med den thailändska grisnäringen och majsodlingen om amerikanskt kött och foder kommer in i större volymer. Vi vet inte heller om den samlade amerikanska tullen stannar vid 19 procent.
Och vi vet inte när den färdiga avtalstexten offentliggörs. Först då går det att se vad Thailand har lovat.
Uppgifterna gäller läget den 18 november 2026 och bygger på Vita husets gemensamma deklaration den 17 november, ramverket från den 26 oktober 2025 samt thailändsk rapportering. Avtalstexten är inte offentlig. ThaiPuls följer upp.
Källor
- Vita huset: Joint Statement on an Agreement Between the United States of America and the Kingdom of Thailand on Reciprocal Trade
- Vita huset: Joint Statement on a Framework for a United States–Thailand Agreement on Reciprocal Trade
- The Standard: ‘อนุทิน-ทรัมป์’ ลงนามแถลงการณ์ร่วมการค้าไทย-สหรัฐฯ
- Bangkok Business: “ศุภจี” เผยลงนามร่วม ART สหรัฐฯ ชัดเจนภาษี รักษาตลาดเบอร์ 1 ไม่เสียเปรียบเพื่อนบ้าน
- Bangkok Business: 5 เงื่อนไขไทยแลกภาษีสหรัฐ 19% จับตา ‘อนุทิน-ทรัมป์’ เซ็นแถลงการณ์ร่วม
- Thansettakij: “อนุทิน” ลงนาม “ทรัมป์” ปิดดีลภาษีไทย-สหรัฐฯ จบ “สาระสำคัญ” แต่ยังไม่ผูกพันทางกฎหมาย
- Thairath: ทรัมป์ลั่น ไทยจะยกเลิกภาษีนำเข้าสินค้าสหรัฐฯ ทั้งหมด ในพิธีลงนาม ART
- Thai PBS Policy Watch: ขึ้นภาษีนำเข้ารถยนต์ไฟฟ้าเป็น 35% หวังปกป้องอุตสาหกรรมยานยนต์ไทย
- Thai PBS World: Online shoppers face import duties up to 30% from January
- The Nation: Thailand weighs five US demands tied to 19% tariff ahead of Nov 17 statement


