Bakgrund
En massiv rysk attack mot Kiev natten mot den 28 augusti 2025 dödade minst 21 personer, däribland fyra barn. Attacken involverade hundratals drönare och missiler och träffade både bostadsområden och diplomatiska byggnader – den blodigaste sedan Alaskamötet mellan Trump och Putin.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömde attacken och uttryckte att ”Ryssland väljer bomber i stället för förhandling”, vilket enligt honom underminerar fredsmöjligheterna.
Vad är nytt?
-
Donald Trump kommenterade attacken via sin pressekreterare: han är “inte glad, men inte heller förvånad”. Kommentaren uppfattas som återhållsam, i linje med hans försiktiga försök att agera fredsmäklare.
-
Storbritannien och EU kallade upp ryska ambassadörer efter attacken. Den brittiske premiärministern Keir Starmer fördömde bombningarna som ”meningslösa” och ett sabotage av fredsdrömmarna.
-
Kreml å sin sida hävdar fortsatt tro på diplomati, men attacken tolkas internationellt som en signal om att Moskva prioriterar militär styrkedemonstration över förhandlingsvilja.
Analys: Dubbel moral på båda sidor
Zelensky pekar på Putins val av bomber framför förhandlingar – men samtidigt genomförde Ukraina själva en av sina största drönarattacker mot ryskt territorium bara timmar innan Alaskamötet.
Det gör att båda sidor använde militära offensiver parallellt med diplomatiska initiativ. Medan Zelensky vill framstå som den som söker fred, underminerar hans egna aktioner trovärdigheten i budskapet.
I realiteten sitter både Kiev och Moskva fast i samma logik: att kombinera krigshandlingar med förhandlingsprat. Resultatet blir att fredsprocessen framstår som både cynisk och svårnavigerad – där diplomatin används lika mycket som en del av krigföringen som en väg mot fred.
