Elchocken: staten klagar – men tjänar mest
Svenska hushåll har de senaste åren fått vänja sig vid kraftigt stigande elräkningar. Politiker tävlar om att lova stöd, kompensation och krispaket. Men bakom kulisserna finns en mindre diskuterad verklighet: staten är en av de största vinnarna på höga elpriser.
Enligt uppgifter från Dagens industri har staten dragit in närmare 270 miljarder kronor i elskatt och moms på bara fem år.
Det är inga småpengar – det är en stabil och växande kassako.
Så fungerar det – och varför staten tjänar mer ju dyrare elen blir
En svensk elräkning består inte bara av själva elpriset. Den innehåller flera lager av pålagor:
Elskatt (fast avgift per kWh)
Moms på 25 % – på hela summan, inklusive skatten
Det innebär att när elpriset stiger, ökar statens momsintäkter automatiskt. Ju dyrare el, desto mer pengar till staten.
Det här är en viktig detalj många missar:
staten tjänar mer exakt när hushållen får det sämre.
En av Europas högsta elskatter
Sverige ligger i toppskiktet i Europa när det gäller beskattning av el. Faktum är att landet har en av de högsta elskatterna i EU.
Samtidigt består en stor del av elkostnaden för konsumenten av just skatter och avgifter – i vissa fall upp mot en tredjedel eller mer.
Det innebär att en stor del av varje elräkning inte handlar om el – utan om statliga intäkter.
Kritiken: “straffbeskattning av något alla måste ha”
Kritiken mot systemet är hård. El är ingen lyxprodukt – det är en nödvändighet.
Ändå beskattas den i praktiken som något staten kan använda för att maximera intäkter.
Kritiker menar att det är fel logik:
Man kan välja bort alkohol och tobak Men inte el
Trots det läggs både punktskatt och moms ovanpå varandra.
Elstöd – återbetalning av dina egna pengar?
När staten delar ut elstöd framställs det ofta som generös politik. Men i praktiken handlar det delvis om att betala tillbaka pengar som redan tagits in via skatter och avgifter.
Samtidigt fortsätter systemet att generera nya intäkter i samma takt.
Det blir ett märkligt kretslopp:
höga priser → högre skatteintäkter → stöd → fortsatt höga priser.
Den verkliga frågan: varför sänks inte skatten?
Istället för tillfälliga stöd lyfter många ekonomer och branschaktörer en annan lösning:
Sänk elskatten
Sänk momsen
Flera EU-länder har redan gjort just detta under energikrisen, medan Sverige i stort sett behållit sin modell.
Slutsats
Det politiska narrativet är tydligt: hushållen behöver hjälp med höga elpriser.
Men verkligheten är mer komplex.
Samtidigt som krisrubrikerna dominerar fortsätter staten att ta in tiotals miljarder varje år på samma elräkningar som beskrivs som ett problem.
Och där ligger den verkliga konflikten:
Att sänka elpriserna på riktigt skulle också minska statens intäkter.
Author: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
