Männen bakom Thailands stora industrisatsning Eastern Economic Corridor säger att arbetet ska fortsätta oavsett regeringsskiften. Budskapet var mindre optimism än nödvändighet: tillväxten mattas, investeringarna uteblir och kompetensen saknas. Samtidigt ligger projekt värda 240 miljarder baht och väntar.
Vid ett seminarium arrangerat av Thansettakij och Nation Group talade två av arkitekterna bakom EEC: Dr Uttama Savanayana, tidigare finansminister och en av grundarna, och Dr Chula Sukmanop, generalsekreterare vid EEC-myndigheten EECO.
Uttamas beskrivning av läget var rakt:
”Vår ekonomiska motor börjar tappa kraft.”
Han pekar ut två orsaker: för låga investeringar och glapp i arbetskraftens kompetens.
Siffrorna bakom oron
Thailands tillväxt låg på 2,5 procent under perioden 2022–2024. IMF räknar med knappt 2 procent för 2026.
Det är den utvecklingen EEC var tänkt att bryta.
Vad EEC faktiskt är
Projektet godkändes i juni 2016 och fick sin egen lag 2018. Det omfattar tre provinser: Chonburi, Rayong och Chachoengsao. En föreslagen utvidgning till Prachinburi avvisades.
Området väger tungt i thailändsk ekonomi:
- Samlad bruttoregionprodukt 2024: 2,7 biljoner baht, ungefär 14 procent av landets BNP
- Omkring 25 procent av Thailands totala reala investeringar
- 47 särskilda främjandezoner och 12 utpekade målindustrier
Näringslivet i området domineras av industri, som står för 66 procent av den ekonomiska aktiviteten. Tjänster utgör 31 procent och jordbruk 2,6 procent.
240 miljarder som ligger stilla
Den siffra som sticker ut är förseningarna. Projekt till ett värde av 240 miljarder baht har inte kommit igång.
Därav budskapet: fokus flyttas från planering till genomförande.
Från industri till människor
Den strategiska omsvängning som aviserades är ett skifte från en industriorienterad modell till en människoorienterad. I praktiken handlar det om kompetensförsörjning – bland annat universitetsbaserade utbildningszoner – vid sidan av de fysiska anläggningarna.
Konkret ligger fokus nu på U-Tapao och flygstaden runt flygplatsen, som fått arbetsnamnet EEC City, samt på att få ut mer av de tre befintliga provinserna i stället för att bredda projektet geografiskt.
Vad det betyder här
För den som bor i Pattaya eller längs östkusten är detta inte en abstrakt industripolitisk fråga. Chonburi och Rayong är två av de tre provinserna. U-Tapao är den flygplats som ska knytas till höghastighetsbanan, och samma bana som planeras gå vidare in i Pattaya.
Går projekten trögt märks det lokalt – i byggkranar som står stilla och i jobb som inte blir av.
