Premiärminister Anutin Charnvirakul ledde på måndagen ett möte i det nationella säkerhetsrådet om cyberhot, sedan hackare satt kylar och frysar i europeiska matbutiker på upp mot 50 grader. Men säkerhetshålet de utnyttjade var publicerat redan i augusti, och tillverkaren hade släppt en rättning. Det som brast var inte varningarna.
Vad som hände i Sverige
Natten till måndagen den 2 november slogs kyl- och frysdiskar ut i ett trettiotal svenska matbutiker. Enligt SVT:s kartläggning rörde det sig om tolv Ica-butiker, sju Coop-butiker och ett av Axfoods upphämtningslager i Västra Frölunda – och Ica uppgav senare att elva butiker till var berörda.
I vissa butiker steg temperaturen i frysarna till över 50 plusgrader. Mat för miljoner slängdes. Ica i Sjöbo förlorade varor för upp till en miljon kronor. Axfoods lager i Västra Frölunda kastade varor för omkring tre miljoner.
En forskare vid Stockholms universitet beskrev angreppet rakt: någon ändrade på distans inställningarna i de datorer som styr kylarna och frysarna – från kyla till värme. Datorerna är uppkopplade mot internet. En forskare vid Chalmers konstaterade att det ”kräver ingen stor kompetens”.
Exakt hur angriparna tog sig in i de svenska systemen är fortfarande inte klarlagt. Två proryska grupper har tagit på sig flera av attackerna, men det är obekräftat och experter är tveksamma.
Det är inte en svensk historia – det är ett produktfel
Här ligger poängen som sällan kommer med.
Det som angreps är inte butikernas kassasystem eller nätverk. Det är styrenheterna för kylanläggningen – industriella datorer som sitter i tekniken och håller koll på temperaturen i varje disk.
Frankrikes cybersäkerhetsmyndighet ANSSI pekar ut mjukvara från tre tillverkare: Danfoss, Copeland och Dixell. Danfoss är danskt och en av världens största leverantörer av just den här utrustningen.
Sårbarheterna var dessutom kända i förväg. Säkerhetsföretaget Claroty publicerade redan den 9 augusti 2026 en studie av Danfoss modell AK-SM 800A, med två fynd: ett sätt att gå förbi inloggningen, och en så kallad command injection – möjligheten att få enheten att köra angriparens egna kommandon. Danfoss släppte ny firmware. Den som inte uppdaterade stod kvar med hålet.
I den franska vågen den 11–12 oktober drabbades uppemot 700 butiker. Hos Intermarché ska omkring 150 butiker ha fått temperaturen uppe på 50 grader i ungefär sex timmar. I novembervågen tillkom bland andra Carrefour i Belgien (15 butiker) och SuperValu på Irland (13).
Så: det här är inte något som hände Sverige. Det är något som hände en produkt som finns i kylrum över hela världen – och Sverige råkade stå i vägen.
Varningarna fanns hela tiden – ingen agerade på dem
Det är frestande att leta efter vem som slog larm först. Den jakten leder ingenstans, för alla var sena på samma sätt.
Sårbarheten i Danfoss styrenhet publicerades den 9 augusti. Tillverkaren släppte en rättning. Två månader senare, den 11–12 oktober, utnyttjades hålet mot franska butiker som inte hade installerat den.
ThaiCERT, Thailands nationella incidentberedskap, la ut en varning om angrepp mot kylsystem den 14 oktober – två dagar efter Frankrike. Det ska man inte läsa in något i. Nationella CERT-organ vidarebefordrar rutinmässigt varandras larm, och den thailändska varningen var ett referat av vad ANSSI och Claroty redan hade publicerat. Samma innehåll gick ut i en rad länder samma vecka. Det är hygien, inte framsynthet.
Tre veckor efter den varningen stod ändå ett trettiotal svenska butiker med upptinade frysar.
Det är poängen. Informationen var offentlig i tre månader, rättningen fanns att hämta och larmen hade gått ut i hela Europa. Det som saknades var att någon loggade in på styrenheten och installerade den. Det problemet löses inte på ett regeringsmöte. Det löses av en servicetekniker.
Och lösningen är inte att koppla bort frysarna. Temperaturen måste övervakas på distans – det är ett krav för livsmedelssäkerheten, och en frys som ingen håller koll på är ett större problem än en som kan hackas. Felet är inte att utrustningen är uppkopplad. Felet är att administrationsgränssnittet ligger öppet mot hela internet med gammal mjukvara.
Är thailändska frysar uppkopplade?
Det är den rimliga invändningen, och svaret är ärligast så här:
De stora kedjorna i Thailand – 7-Eleven, Lotus’s, Big C, Makro – driver sina kylanläggningar via centraliserade styrsystem av samma typ som de europeiska. Det är standard i butiksdrift av den storleken, eftersom temperaturen måste loggas för livsmedelssäkerhetens skull.
Men det finns inga offentliga uppgifter som visar hur utbredda just de drabbade modellerna är i thailändsk detaljhandel, och ingen thailändsk butik har rapporterats drabbad. Vem som helst som påstår motsatsen – i någon riktning – gissar.
Däremot gäller sårbarheten utrustningen, inte landet. En styrenhet med öppet gränssnitt mot internet är lika nåbar från Bangkok som från Borås.
Den thailändska förlusten ligger i frysen – någon annanstans
Det som faktiskt drabbar Thailand har ingenting med thailändska butiker att göra.
Thailand är en av världens stora exportörer av frysta livsmedel – räkor, kyckling, färdigrätter, frukt – och en betydande del går till Europa. När en europeisk frysdisk går upp i 50 grader är en del av det som kastas thailändska varor. Butiken får en försäkringsfråga. Leverantören får en reklamation.
Det är därför Anutin, i samma veva, gav handelsministeriet i uppdrag att gå igenom hur de europeiska länderna hanterade situationen och vad det betyder för thailändska exportörer. Den delen av beskedet försvinner i rapporteringen, men det är den enda delen som rör riktiga thailändska pengar.
Vad mötet faktiskt handlade om
Måndagens möte var säkerhetsrådets sjunde för året, nummer 7/2569, och hölls klockan 13.00 i Regeringshuset. Förutom Anutin – som är både premiärminister och inrikesminister – deltog försvarsminister Adul Boonthamcharoen och säkerhetsrådets generalsekreterare Chaiyaphruek Duangpraphat.
Cyberhoten var en punkt av flera. På dagordningen stod också en treårig säkerhetsstrategi, hanteringen av drönare som säkerhetshot, och en redovisning från armén om läget vid gränsen mot Myanmar.
Efter mötet sammanfattade Chaiyaphruek beskedet: regeringen höjer bevakningen, och สกมช. (den nationella cybersäkerhetsmyndigheten), digitalministeriet och säkerhetsmyndigheterna ska samordna sig. Han var samtidigt noga med att dämpa:
”Det betyder inte att Thailand just nu utsätts för någon allvarlig attack.”
Och om inriktningen:
”Premiärministern betonade att cyberfrågor måste förberedas och förebyggas innan något händer.”
Myndigheter med ansvar för kritisk infrastruktur ska följa den nationella cyberberedskapsplanen. Privata företag uppmanas se över sina styrsystem, maskiner och uppkopplade enheter. Säkerhetsrådet har sedan tidigare tagit fram fyra krisscenarier och föreslagit ett nationellt livsmedelslager för krislägen.
Det politiska läget
Anutin leder en minoritetsregering och hans eget stöd har sjunkit. I NIDA-institutets kvartalsmätning för tredje kvartalet 2026, gjord 18–23 september bland 2 500 svarande, låg han på tredje plats på frågan om vem som bör vara premiärminister. Natthaphong ”Teng” Ruengpanyawut från Folkets parti ledde, och andelen som inte kunde peka ut någon lämplig kandidat steg till 19,80 procent.
Det är den bakgrund man kan lägga på ett möte som det här: en premiärminister med svaga siffror som visar handlingskraft i en fråga där ingen kan hävda att han har fel. Ett sådant möte kostar ingenting och ser ansvarsfullt ut.
Ordern går inte att utföra
Det som gör beskedet tunt är inte att frågan är påhittad. Det är att instruktionen inte går att följa.
”Förhindra liknande attacker i Thailand” förutsätter att någon vet vilken utrustning som står i de thailändska kylrummen, vilka firmwareversioner den kör och vilka av enheterna som är nåbara utifrån. Den kartan finns inte offentligt. Ingen i regeringen har namngett vare sig tillverkaren, modellen eller sårbarheten – trots att alla tre har varit publicerade sedan i augusti.
Thailand har heller ingen insyn i vilka system svenska eller belgiska butikskedjor kör. Att ”studera hur Europa hanterade det” ger ingenting om man inte först tar reda på vad som är installerat hemma.
Det är inte okunnighet om att hotet finns – hotet är verkligt och rätt identifierat. Det är ett besked som stannar på den nivå där det inte kostar något. Den användbara ordern hade varit konkret: inventera vilka styrenheter för kyla som ligger exponerade mot internet i thailändsk livsmedelshandel och industri, och sätt en deadline för att uppdatera dem. Den ordern har inte getts.
Undantaget är uppdraget till handelsministeriet. Att ta reda på vad europeiska fryshaverier betyder för thailändska exportörer är en fråga ingen annan kommer att ställa åt Thailand, och den har ett svar som går att räkna på.
Uppgifterna är kontrollerade den 9 november 2026. Utredningarna i Europa pågår och uppgifterna om vem som ligger bakom är obekräftade.
Källor
- SVT Nyheter, 3 november 2026 – antal drabbade svenska butiker, kedjor, temperaturer och kostnader
- Stockholms universitet, 3 november 2026 – hur angreppet mot styrdatorerna gick till
- Spacebar (Thailand) – ThaiCERT:s varning 14 oktober, Clarotys studie av Danfoss AK-SM 800A, ANSSI:s lista över berörda tillverkare
- Thairath, 9 november 2569 – säkerhetsrådets besked efter mötet och citaten från generalsekreteraren
- The Standard, 9 november 2569 – mötets sammansättning och dagordning
- BleepingComputer – den europeiska omfattningen och Danfoss roll
- Daily News / NIDA Poll Q3 2569 – opinionsmätningen
- The Thaiger, 9 november 2026
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
