Thailand är trea i Sydostasien på att stå emot illegal handel, enligt en ny rapport. Men bakom placeringen döljer sig en obekväm uppdelning: tullen och gränskontrollen får höga betyg, medan allt som händer efter gränsen får underkänt. Och inget enda land i regionen tar sig in på världens tjugo i topp.
Vad rapporten är
Organisationen TRACIT, Transnational Alliance to Combat Illicit Trade, har på uppdrag av EU-ASEAN Business Council gått igenom hur de tio ASEAN-länderna klarar av att stå emot illegal handel. Rapporten heter ”Assessing ASEAN’s Performance on the Illicit Trade Index” och presenterades i Manila den 10 november.
Indexet mäter på en skala från 0 till 100 och rankar 158 länder. Det handlar inte bara om narkotika och vapen, utan om hela flödet av varor som kringgår lagar och skatter: piratkopior, smugglade cigaretter och smugglad sprit, förfalskade läkemedel, olagliga bekämpningsmedel.
Så ligger Thailand till
Thailand får 53,0 poäng av 100 och hamnar på 56:e plats globalt – trea i ASEAN, efter Singapore och Indonesien, och klart över regionens snitt på 49,7.
Styrkan ligger i ett enda område, men där är den tydlig. På tull, handel och gränskontroll får Thailand 79,6 poäng och är näst bäst i regionen, bara slaget av Indonesien. Landet har ett AEO-program för godkända ekonomiska aktörer, system för att profilera containrar och ett eget register där rättighetshavare kan anmäla sina varumärken till tullen.
Det är gränsen. Problemet är det som finns innanför den.
Där betyget rasar
På det rapporten kallar sektorsindikatorer – alltså hur de enskilda marknaderna faktiskt fungerar – får Thailand 32,4 poäng. Det är mindre än hälften av gränsbetyget.
Rapporten pekar ut etablerade illegala marknader för piratkopior, tobak, alkohol, läkemedel och miljörelaterade varor. Den lyfter fram tre saker som gör dem svåra att komma åt:
- Svag avskräckning. Låga straff, begränsade civilrättsliga möjligheter att komma åt försäljarna och inga regler som gör fastighetsägaren ansvarig för vad som säljs i lokalen.
- Den informella ekonomin. Omkring 65 procent av sysselsättningen i Thailand är informell. Det skapar en parallell ekonomi utanför skatte- och regelverket.
- Höga punktskatter. De har enligt rapporten drivit fram omfattande illegala marknader – särskilt för tobak i de södra provinserna, och för alkohol.
Rapporten nämner MBK Center i Bangkok vid namn som ett exempel på hur det ser ut i praktiken: ett köpcentrum som gång på gång fylls på med nya försäljare av piratkopior efter varje tillslag, eftersom ingen hyresvärd kan hållas ansvarig.
För den som handlar är det värt att komma ihåg att problemet inte slutar i Thailand. Vi har tidigare skrivit om att 1,84 miljoner piratkopior beslagtogs i en enda insats – och att tullen väntar när du åker hem.
Sårbarheten har flyttat från gränsen
Rapportens centrala slutsats är att ASEAN:s svaga punkt inte längre ligger vid gränsövergångarna. Den ligger i leveranskedjan.
För hela regionen är betyget för kontroll av leveranskedjan 32,7, mot 67,4 för tull och gränskontroll. Hamnar, frihandelszoner, postflöden, logistikbolag och näthandelsplattformar sköter legitim handel – men används också för att dölja och dirigera om illegala sändningar.
Två saker pekas ut särskilt. Näthandeln: digitala plattformar, sociala medier och meddelandeappar har enligt rapporten kraftigt ökat handeln med piratkopior, olagliga mediciner och oreglerade bekämpningsmedel. Och varor i transit: Thailand beskrivs som en transitkorridor där gods som bara passerar genom landet ofta hamnar utanför tullens granskning.
Hela ASEAN-listan
Placeringarna globalt, av 158 länder:
- Singapore – 29
- Indonesien – 39
- Thailand – 56
- Vietnam – 61
- Filippinerna – 69
- Malaysia – 72
- Brunei – 82
- Laos – 100
- Myanmar – 117
- Kambodja – 138
ASEAN som region landar på 49,7 poäng, strax under det globala snittet på 49,9 och långt under OECD-ländernas 64,4. Inget av de tio länderna finns bland världens tjugo bästa.
Just spridningen är en poäng i sig. När ett land i regionen ligger på 29:e plats och ett annat på 138:e uppstår glapp mellan rättssystemen som kriminella nätverk kan utnyttja.
Vad som föreslås
TRACIT och EU-ASEAN Business Council lägger fram sex förslag: skärpt kontroll av varor i transit och omlastning, gemensamma riskprofiler mellan tullmyndigheterna, kompatibla system för varumärkesregistrering hos tullen, bindande krav på nätmarknadsplatser och sociala medier, strikt ansvar i frihandelszoner och särskilda ekonomiska zoner, samt att antikorruptionsarbetet skrivs in direkt i den nationella strategin mot illegal handel.
– ASEAN har byggt en integrerad handelsekonomi. Nu måste man bygga ett lika integrerat försvar mot illegal handel, säger TRACIT:s generaldirektör Jeffrey Hardy.
Rapportens huvudförfattare Suriya Padmanaabhan är mer rakt på sak om vad slutsatsen egentligen innebär:
– Den kanske mest avslöjande insikten är att ASEAN:s motståndskraft mot illegal handel bara är genomsnittlig. Genomsnitt är inte bra nog för en region som har blivit så viktig för världshandeln.
Det här vet vi inte
- Hur thailändska myndigheter ser på rapporten. Varken tullen eller handelsministeriet har kommenterat.
- Om något av förslagen plockas upp. Rapporten är en rekommendation, inte ett beslut.
- Hur siffrorna är viktade. TRACIT redovisar poängen per kategori, men inte exakt hur de vägs ihop till ett totalbetyg.
Uppgifterna är kontrollerade den 15 november 2026 mot rapporteringen om TRACIT-rapporten och EU-ASEAN Business Councils eget pressmeddelande. Rapporten presenterades den 10 november.
Källor
- The Nation Thailand den 14 november 2026 – Thailands poäng per kategori, MBK Center, den informella ekonomin och citaten
- EU-ASEAN Business Council den 10 november 2026 – pressmeddelandet med regionens poäng och delbetyg
- Khmer Times den 11 november 2026 – de tio ASEAN-ländernas placeringar och indexets omfattning


