En bild på ett banköverföringskvitto, sju miljoner baht, och ordet ”tepengar” i meddelanderutan. Inlägget spreds snabbt. Två dagar senare satt en 26-åring i förhör hos cyberpolisen i Bangkok – och polisen utreder nu om även de som delade inlägget har gjort sig skyldiga till något.
Det här har hänt
Facebooksidan Godd Dam publicerade en bild på vad som såg ut att vara en banköverföring på sju miljoner baht – drygt två miljoner kronor – till ett konto som uppgavs tillhöra premiärminister Anutin Charnvirakul. I fältet för meddelande stod kha nam cha (ค่าน้ำชา), ”tepengar”.
Bilden fick stor spridning. Polisen menar att den är förfalskad.
Den 28 oktober kom en 26-årig man vid namn Chairat till cyberpolisens lokaler i regeringskomplexet i norra Bangkok, tillsammans med advokater från Thai Lawyers for Human Rights. Klockan 11.40 togs han i förvar. Brottmålsdomstolen i Bangkok hade samma morgon beviljat häktningsorder.
På reportrarnas fråga om han äger sidan svarade han kort: ”Nej. Jag är inte ägare till sidan.” Fler frågor besvarade han inte. Hans advokater sa att de ville se anklagelserna i detalj innan de kommenterade något.
Varför polisen anser att slipen inte håller
Två saker pekas ut.
Kasikornbank ska enligt Nation Thailand ha uppgett att mottagarkontot på bilden inte går att hitta i bankens system. Dessutom har banken påpekat att en överföring i mobilappen K PLUS har ett tak på fem miljoner baht per dygn – alltså mindre än de sju miljoner som bilden visade.
Polisens talesperson, Siriwat Deepo, har sagt att banken bekräftat att uppgiften inte stämmer.
Två åtalspunkter
Mannen är misstänkt enligt två spår:
- Datorbrottslagen – att med bedrägligt uppsåt föra in falska eller förvanskade uppgifter i ett datorsystem på ett sätt som kan skada någon annan eller skapa oro hos allmänheten. Straffskalan är upp till fem års fängelse, böter upp till 100 000 baht, eller båda.
- Förfalskning – att förfalska en rättighetshandling och att använda den. Ett banköverföringskvitto räknas i thailändsk rätt som en sådan handling, och straffskalan går upp till fem års fängelse.
Chefen för cyberpolisen, Tinnakorn Rangmat, har sagt att utredarna samlade in bevisning innan häktningsordern begärdes. En första ansökan skickades tillbaka från domstolen för komplettering; en ny lämnades in och beviljades.
Den del som berör fler än en person
Det här är punkten som gör fallet intressant för alla som använder sociala medier i Thailand.
Polisen uppger att man utreder om de som delade inlägget också har begått ett brott, och att det avgörande är om spridningen skedde med uppsåt att vilseleda eller hetsa. Enligt talespersonen är det utredaren som avgör om fler personer ska kallas in för att lämna uppgifter.
Premiärministern har själv sagt att han kan komma att anmäla dem som delade inlägget vidare.
Något sådant har såvitt känt inte skett ännu. Men principen är värd att ta till sig: i thailändsk rätt är vidarespridning av en osann uppgift en egen handling, inte bara en knapptryckning på någon annans inlägg. Det gäller också en delning som görs i en sluten grupp.
Anutin: ”jag beordrade ingenting”
Anutin Charnvirakul har avvisat att gripandet skulle ha skett på hans order. Polisen gick till domstol för att den hade bevis, säger han, och han säger sig ha uttalat sig offentligt främst för att hindra fler från att sprida inlägget vidare.
Polisens talesperson formulerade det som att åtalet ”inte är någon särbehandling”, och att samma sak hade gällt oavsett om den misstänkte varit politiker eller privatperson.
Premiärministern har tidigare sagt att han förbehåller sig rätten att gå vidare rättsligt i frågan om själva slipen.
Vad ”tepengar” betyder
Uttrycket kha nam cha – ordagrant ”pengar för te” – är det thailändska vardagsordet för en otillbörlig betalning. Det kan vara allt från ett kuvert för att en ansökan ska hamna överst i högen till en betydligt större summa för ett tillstånd.
Att formuleringen stod i meddelanderutan på den påstådda överföringen är hela poängen med inlägget. Utan den texten hade bilden bara varit en banktransaktion.
Falska slipar är ett vardagsproblem här
Det här fallet handlar om politik, men själva tekniken är gammal och vanlig i Thailand. Förfalskade betalningskvitton används dagligen mot butiker, restauranger, marknadsstånd och privatpersoner som säljer något.
Mönstret är alltid detsamma: köparen visar upp en skärmbild på telefonen, säljaren tittar på den och lämnar över varan. Pengarna kommer aldrig.
Tre saker skyddar dig:
- Titta aldrig på kundens skärm – titta på din egen. En skärmbild bevisar ingenting. Kontrollera saldot i din egen bankapp innan du lämnar över något.
- Lita inte på ”det kommer strax”. Inrikesöverföringar mellan thailändska banker går fram på sekunder. Dröjer det är det ett skäl att vänta med varan, inte att släppa den.
- Använd bankens ljudavisering. Butiksapparna från de thailändska bankerna läser upp inkommande belopp och har funktioner för att kontrollera slipar. Det är det enda som går snabbt nog i en kassa.
Detsamma gäller omvänt: får du en slip skickad till dig som kvitto på en betalning, är den ett påstående – inte ett bevis.
Det här är läget
En person är gripen och förhörd. Han nekar till att äga sidan. Polisen anser att bevisningen är tydlig och att han är den ende identifierade administratören. Någon rättslig prövning har inte skett, och ingen dom har fallit.
Det som återstår att se är hur långt utredningen om delningarna går. Det är den delen som avgör om fallet stannar vid en enskild person eller blir något större.
Källor
- The Nation – gripandet, bankens uppgifter om kontot och taket i K PLUS.
- Nation TV – tidpunkten, åtalspunkterna och vad den misstänkte sa på plats.
- MGR Online – advokaternas uttalande och förhöret.
- Thai Post – Anutins kommentar och polisens besked om dem som delat inlägget.
- Daily News – polisens egen anmälan och bankens bekräftelse.
- Siam Rath – cyberpolischefens order om bevisinsamling.
Omräkningar till kronor är gjorda på kursen 29 oktober 2026, då en baht motsvarade cirka 0,29 kronor.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
