Handelsministeriet rapporterar 971 godkända utländska företag och 271 miljarder baht under årets nio första månader. Antalet steg 26 procent men pengarna bara 7. Räknat per investering är beloppen 15 procent lägre än i fjol – och det är den siffran som inte nämns.
Räkningen
Den går att göra på två sätt och landar på samma svar.
Dividerar man ökningstakterna rakt av: 1,07 delat med 1,26 blir 0,849. Alltså minus 15 procent per godkännande.
Eller med beloppen: i fjol omkring 771 godkännanden på 253 miljarder baht, vilket ger 328 miljoner styck. I år 971 godkännanden på 271 miljarder, vilket ger 279 miljoner.
Från 328 till 279 miljoner per investering.
Det är ingen kris. Men det är inte heller bilden av ett investeringsklimat som bara pekar uppåt, och det är den bilden som förmedlas.
Vad som redovisas
DBD:s generaldirektör Kittiwat Patchimnan presenterade siffrorna för januari till september: 228 licenser och 743 certifikat enligt Foreign Business Act, tillsammans 971 godkännanden.
Kina står för flest bolag med 183, följt av USA med 160 samt Singapore och Japan med 131 var. I pengar leder Singapore med 74,45 miljarder baht, följt av Japan med 56,56.
Investeringarna går till avancerad tillverkning, teknik, AI, elbilar och ren energi. Nästan 38 procent hamnar i den östra ekonomiska korridoren, där 302 bolag står för 102,74 miljarder.
Beskedet kommer mitt under den hårdaste nominee-jakten på åratal, och tajmningen är knappast slumpmässig.
Siffran som sällan citeras
De 971 bolagen anställer 6 134 thailändare.
Det är 44 miljoner baht per arbetstillfälle.
Så ser modern industriinvestering ut. Ett datacenter kostar miljarder och sysselsätter ett fåtal tekniker. En elbilsfabrik likaså. Det är ingen kritik mot investeringarna i sig – men det är ett uselt mått på vad som håller människor i arbete.
Den andra änden, som ingen räknar
Nominee-frågan beskrivs nästan alltid som en markfråga – en utlänning som ville ha ett hus och lät det stå i någon annans namn. Men det är bara en del av det.
Det finns restauranger, hotell och tillverkande företag som har investerat hundratals miljoner baht genom exakt samma upplägg, därför att det var den enda vägen att driva verksamheten alls. Och i de upplägg som nu granskas har investeraren inget skydd. Pengarna står i någon annans namn.
Det här är inte enmansföretag. Ett hotell sysselsätter 30 till 50 personer. En fabrik kan ha 80 anställda. De jobben finns i dag, de är thailändska, och de står i ingen presentation.
Det är där frågan ligger, och den har de 971 godkännandena inget svar på:
- Vad händer med alla dem som de här företagen sysselsätter om jakten tvingar verksamheterna att stänga?
- Vem investerar härnäst, när ägandeformen fortfarande inte skyddar den som satsar pengarna?
De nya godkännandena räknas. De befintliga företagen, och människorna som arbetar i dem, räknas inte.
Skyddet man söker är det som jagas
Här finns en hake som sällan sägs rakt ut.
En utlänning får inte äga majoriteten i ett thailändskt bolag. Vill man ändå ha kontroll över en verksamhet man betalat för, är den praktiska lösningen att låta thailändska delägare stå för aktierna och i förväg skriva på odaterade överlåtelsehandlingar. Då kan aktierna tas tillbaka om något går snett.
Det är så investerare har skyddat sina pengar i åratal. Och det är exakt den konstruktion som definierar ett nominee-bolag.
Skyddet man söker är alltså samma sak som granskas. Det finns ingen laglig väg som ger den som satsat pengarna faktisk kontroll över dem. Antingen avstår man från skyddet, eller så gör man något som nu kan leda till åtal.
Det är därför oron inte handlar om enskilda fall. Den handlar om att nästan alla som driver ett bolag på det här sättet har gjort det för att det var den enda vägen.
Om tiotusen företag stänger av det skälet är det inte en juridisk fråga längre. Då är det en fråga om hur många thailändare som blir utan jobb, och om vem som vågar investera i nästa led.
Två världar som blandas ihop
Här ligger kärnan, och den försvinner i rubriken.
De 971 är bolagsinvesteringar under Foreign Business Act och BOI. De har juridiskt skydd, förhandlade villkor och ofta statliga incitament.
Den som driver ett hotell, en restaurang eller en fabrik utan den konstruktionen lever i en annan verklighet. Där finns fortfarande ingen laglig väg att äga majoriteten av sin egen verksamhet, och granskningen riktar sig mot precis det upplägg som använts i stället – oavsett om rörelsen är liten eller omsätter hundratals miljoner med åttio anställda.
Att de stora bolagsinvesteringarna ökar motsäger alltså inte att redan investerat kapital står utan skydd. Siffrorna mäter olika saker.
Vad siffran inte mäter
De 971 är licenser och certifikat under Foreign Business Act. Det är inte samma sak som hur många verksamheter med utländskt kapital som faktiskt startar i Thailand.
Ett kafé i Chiang Mai. En restaurang i Hua Hin. En bar i Pattaya. En liten tillverkningsenhet, en reklambyrå, en dykskola, en verkstad. Inget av det syns i handelsministeriets statistik, och det finns ingen siffra på hur många sådana som startade i år – eller hur många som inte startade.
Det är där tillslagen får sin verkan. Den som överväger att flytta sitt kapital hit ställer en enkel fråga: är Thailand ett bra land att placera surt förvärvade pengar i, när ägandeformen inte ger mig några rättigheter?
Många avvaktar. Det är en siffra som inte redovisas någonstans, för den består av beslut som aldrig fattades. Och den syns inte i en presentation som räknar godkända licenser.
Och det är just de verksamheterna som får landet att rulla.
Ett kvarter med kaféer, verkstäder, butiker och restauranger håller fler människor i arbete än en fabrik för miljarder. Pengarna stannar dessutom där de tjänas – i hyror, löner, leverantörer, grossister och den lokala marknaden. Det är inte exportstatistik, det är vardagsekonomi.
De 271 miljarderna bygger siffror i en presentation. De små rörelserna betalar hyror och löner i varje stad i landet. Bara den ena av dem räknas.
Antagandet som styr politiken
Bakom granskningen ligger en föreställning: att utländska ägare tar affärer från thailändare. Det är hela tanken med Foreign Business Act, som reserverar en lång rad verksamheter för thailändska medborgare.
Men antagandet förutsätter att det finns thailändskt kapital som står berett att ta över rörelserna. Och där ligger problemet.
Thailändska hushåll hör till Asiens mest skuldsatta. Hushållsskulden låg på 86,7 procent av BNP första kvartalet i år enligt Bank of Thailand – ned från toppen på 96,6 procent 2021, men fortfarande en nivå där en stor del av lönen går till amorteringar innan något kan sparas.
Den som redan har bil, bostad och kreditkort belånade startar inte ett kafé. Till det behövs eget kapital, och banken lånar inte gärna ut till den som redan ligger högt. Det är inte en fråga om vilja utan om utrymme.
Där kommer det utländska kapitalet in. Inte som konkurrent till thailändskt företagande, utan ofta som de pengar som faktiskt finns tillgängliga för att öppna rörelsen alls. Och de anställda blir thailändska.
Stänger man den vägen utan att sätta något i dess ställe försvinner verksamheten. Inte över till en thailändsk ägare – bara bort.
Vad som faktiskt är lagligt – och vad det kostar
För den som vill investera i en verksamhet i Thailand finns i praktiken tre lagliga vägar. Alla tre har ett pris.
- Bolag med verkliga thailändska delägare som själva satsat kapital – fullt lagligt, men de äger majoriteten och de bestämmer
- Foreign Business Licence – tillstånd att äga mer än 49 procent i vissa verksamheter. Prövas från fall till fall och beviljas sällan för restauranger, barer eller småindustri
- BOI-främjande – gäller utpekade branscher med investeringskrav. En bar, en restaurang eller ett vanligt hotell kan inte söka det
Där slutar listan. Det finns ingen laglig konstruktion som låter den som satsat pengarna behålla kontrollen över dem. Antingen släpper man kontrollen, eller så hamnar man i ett upplägg som nu granskas.
Att betala för aktier som står i någon annans namn ger inga rättigheter. Det har det aldrig gjort, och det är exakt det som jagas.
Tidigare om granskningen: December blir deadline och Razzia mot tolv bolag i Pattaya.
Källa
- The Thaiger – Thailand welcomes 971 foreign firms amid nominee crackdown, 24 oktober 2026, med siffror från handelsministeriet via Thai PBS.
- Uträkningen av investering per godkännande är vår egen, gjord på ministeriets publicerade tal.
- Bank of Thailand – hushållsskuld 86,7 procent av BNP första kvartalet 2026, mot 87,5 procent fjärde kvartalet 2025 och toppen 96,6 procent första kvartalet 2021.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
