Minst 51 samordnade brand- och sprängattacker drabbade Thailands muslimska sydprovinser under lördagskvällen. Minst tre civila skadades, statlig egendom brann och myndigheterna införde utegångsförbud i Narathiwat – bara dagar innan premiärminister Anutin Charnvirakul och hans regering ska besöka regionen. Attackerna, som pågick från klockan 20 till midnatt lokal tid, träffade provinserna Narathiwat, Yala och Pattani nästan samtidigt. Det är ett mönster som är välbekant för alla som följt Thailands längsta och blodigaste inrikeskonflikt – en konflikt som sällan når svenska rubriker men som krävt fler människoliv än de flesta krig västvärlden bevakar mer noggrant.
51 attacker på en natt
Enligt militärens Internal Security Operations Command (ISOC) var attackerna riktade mot att skapa oro i flera lokaliteter längs de sydliga gränsprovinserna. Brandmän fick släcka brinnande däck mitt i vägbanan och lågor inuti en 7-Eleven-butik, medan polis upprättade vägspärrar för säkerhetskontroller.
Uppdelningen av incidenterna, enligt Region 4:s säkerhetshögkvarter, visade 22 händelser i Narathiwat, 18 i Yala och 11 i Pattani – och det var bara siffrorna fram till midnatt. Fler attacker och fynd av sprängladdningar upptäcktes efter gryningen. Angriparna spred spikband över vägar, planterade misstänkta föremål och riktade sprängladdningar mot elstolpar och järnvägsinfrastruktur.
Det statliga tågbolaget tvingades tillfälligt stänga av en del av en järnvägssträcka i Narathiwat efter att spårskador orsakade av en sprängattack upptäckts. En bil stals från kontoret för en underdistriktsförvaltning i samband med att byggnaden sattes i brand – den utbrända pickupen hittades senare övergiven på en väg. Guvernör Boonchuay Homyamyen bekräftade att utredare på söndagen granskade flera platser, bland annat en lokal myndighetsbyggnad, telemaster och elstolpar.
Säkerhetskällor pekar ut Barisan Revolusi Nasional (BRN) – rörelsens militära gren sägs styras av personer verksamma i Malaysia, något den malaysiska regeringen förnekar. Ingen grupp hade vid publicering officiellt tagit på sig ansvaret.
En konflikt som vägrar dö
Sedan 2004 har en lågintensiv konflikt pyrt i de sydligaste provinserna av det buddhistdominerade Thailand, där separatister i den muslimska minoritetsregionen kämpar för större självstyre. Konflikten har krävt över 7 000 liv. Enligt tankesmedjan Deep South Watch har mer än 7 300 människor dödats och 13 500 skadats under de senaste två decennierna – siffror som sällan diskuteras utanför regionen men som motsvarar en av Sydostasiens mest ihållande väpnade konflikter.
Att antalet incidenter statistiskt sett minskat kraftigt sedan toppåren på 2000-talet är sant, men det är en sanning med modifikation: nedgången beror till stor del på en utökad säkerhetsnärvaro och kortare insatstider snarare än en genuin politisk lösning. Årets första månader har istället sett en tydlig ökning av våldet, särskilt efter en serie bensinstationsattacker i januari.
Fredsprocessen och våldets rytm
Timingen är knappast en slump. Formella fredssamtal mellan Thailands regering och BRN har pågått i omgångar sedan 2013, men bröt samman igen i januari i år efter en misslyckad förhandlingsrunda i Malaysia. Två dagar senare sprängde BRN elva bensinstationer med tillhörande butiker över hela den malajisktalande södern – ett budskap som knappast behövde översättas.
Nu planeras en ny stor förhandlingsrunda till september, där Thailand och Malaysia ska återuppta samtalen med BRN under ledning av underrättelsechefen Thanut Suvarnananda. Thailand är redo att ändra sitt tillvägagångssätt mot den utdragna konflikten och blåsa nytt liv i fredsprocessen, enligt landets chefsförhandlare. Men mönstret är slitet: attacker eskalerar strax innan eller efter varje förhandlingsrunda, som om våldet självt är en förhandlingstaktik.
Att regeringens politiska fokus dessutom nästan uteslutande legat på Thailands östra gräns, där en tvist med Kambodja blossat upp i öppen konflikt två gånger under 2025, säger en del om var den sydliga insurgensen befinner sig på Bangkoks prioriteringslista. Samtidigt visar en granskning av budgeten att bara en bråkdel av de 24 miljarder baht som avsatts för konflikten i år går till annat än infrastruktur som vägbyggen och kanalskydd – pengar som knappast rör vid de politiska krav om självstyre som driver konflikten.
Arméns regionala befälhavare Norathip Poinok medgav på söndagen att underrättelsetjänsten varnat i två månader för att attacker mot lokala myndighetskontor var att vänta, utan att veta exakt var eller när. Det är en avslöjande detalj: staten visste, men kunde ändå inte förhindra en av de mest omfattande samordnade attackvågorna på flera år. När Anutin och hans kabinett nästa vecka reser till Hat Yai för att diskutera investeringar i söder, gör de det med rök fortfarande stigande från utbrända myndighetsbyggnader bara en bit bort.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
