Från och med måndagen är det officiellt: tusentals thailändare som greps, åtalades eller dömdes för sitt engagemang i landets politiska strider de senaste tjugo åren kan andas ut. Lagen om ett fredligt samhälle – Peaceful Society Promotion Act – har publicerats i Royal Gazette och ger amnesti för en lång rad politiska brott begångna mellan 1 januari 2005 och 16 juli 2025. Men för en specifik grupp unga aktivister förändras ingenting alls.
Det är nämligen en amnesti med ett hål mitt i mitten. Brott enligt paragraf 112 i strafflagen – den så kallade majestätsförolämpningslagen – är uttryckligen undantagna. Det betyder att just de personer som stod i frontlinjen under de ungdomsledda protesterna efter 2020, och som därför fick de tyngsta anklagelserna riktade mot sig, lämnas kvar i rättssystemet medan äldre konflikters aktörer går fria.
Tjugo år av gult, rött och gult-blått
Lagen ska lösa upp en knut som Thailand dragit åt i två decennier. Den omfattar de som deltog i politiska demonstrationer eller politiska uttalanden kopplade till konflikter och politiska motiv under perioden – från gulskjortornas och rödskjortornas strider till senare tiders protester. Det handlar om brott som uppvigling, brott mot undantagstillstånd, olaglig folksamling och vissa databrottsbrott. Investigationer och åtal ska avslutas, pågående domstolsmål läggas ner, fängelsestraff upphöra och brottsregister rensas.
Det här är, enligt politiska analytiker, långt ifrån första gången Thailand tar till amnesti som verktyg. Landet har utfärdat den här typen av lagstiftning ett tjugotal gånger sedan den första amnestidekretet efter statskuppen 1932 – en historia där amnesti lika ofta använts för att skydda maktens egna som för att läka samhällets sår. Att en ny sittande premiärminister nu ska leda den niomannakommitté som ska avgöra vem som kvalificerar sig, med beslut som blir slutgiltiga och bindande för statliga myndigheter, säger en del om var makten över försoningsprocessen faktiskt hamnar.
Paragraf 112 – linjen ingen vågar sudda ut
Att paragraf 112 hålls utanför är ingen slump och ingen liten detalj – det är lagens mest kontroversiella beslut. Enligt Thai Lawyers for Human Rights har nästan 2 000 personer åtalats för sitt deltagande i otillåtna demonstrationer eller för att ha uttryckt politiska åsikter sedan de ungdomsledda protesterna inleddes 2020, och flera hundra av dem står anklagade just enligt paragraf 112. Bland dem finns unga människor som suttit häktade för Facebook-inlägg, opinionsundersökningar eller att ha läst upp uttalanden högt.
Kritiker, däribland Amnesty International, har krävt att en verklig försoningslag måste omfatta samtliga fredliga demonstranter – inklusive de som åtalats enligt majestätsförolämpningslagen. Regeringspartierna valde en annan väg. Argumentet som förts fram i parlamentsdebatterna är att monarkin ligger utanför den politiska konflikt som amnestin ska läka. Men det argumentet håller bara om man redan bestämt sig för att kritik av kungahuset inte är politik – vilket är precis den frågan de unga aktivisterna riskerat fängelse för att ställa.
En halvhjärtad försoning
Regeringen må kalla detta landets största amnesti på tjugo år, med uppskattningar som pekar på allt mellan tusen och sex tusen personer som kan gynnas. Men en amnesti som medvetet utesluter just den grupp vars fall är mest infekterade och mest uppmärksammade internationellt är svår att kalla en fullständig försoning. Den lugnar de äldre konflikternas veteraner – gulskjortor och rödskjortor som gjort upp med varandra för länge sedan – samtidigt som den lämnar en hel generation unga demonstranter kvar i en rättsprocess som många menar aldrig borde ha startat.
Frågan om paragraf 112:s framtid är därför långt ifrån löst. Så länge yngre väljare fortsätter stödja partier som vill reformera lagen, och så länge domstolarna fortsätter hantera fall som rör Facebook-inlägg och opinionsyttringar, kommer amnestilagen att fungera som en påminnelse om vad Thailands politiska elit fortfarande inte vågar röra vid – snarare än ett bevis på att landet gjort upp med sitt förflutna.
Av: Bernt Johansson
67 år lever i Thailand
