Bergqvist spelade en avgörande roll som ansvarig för penning- och valutapolitisk analys på Riksbanken 1988–1997, då den svenska centralbanken i ett sista försök att försvara en fast växelkurs höjde marginalräntan till 500 procent. Han har sedan dess fortsatt bevaka och analysera kronan på nära håll som ekonom på SEB.
Hur mycket ansvarar Riksbanken för att det ser ut som det gör?
”Ska du hitta syndabockar ska du ju titta på drivkrafterna bakom inflationen. Då ska du i första hand söka i finanspolitiken globalt”, säger Bergqvist.
”Under pandemiåren uppgick de finanspolitiska stimulanserna globalt till 18 procent av BNP. Det är extremt. Och det pågick länge, även när konjunkturen var på väg upp”, tillägger han.
När det gäller Riksbanken kan situationen ha förvärrats för kronan av att Stefan Ingves och hans direktion var sena ur startblocken med räntehöjningarna, enligt Bergqvist.
Riksbanken dröjde till den 28 april i år med att höja styrräntan från noll. Då hade svensk inflation enligt måttet KPIF – där boräntor räknats bort – lyft till över 6 procent och legat tydligt över Riksbankens mål på 2 procent i nio månaders tid.
KPIF-inflationen har sedan dess fortsatt uppåt till nästan 10 procent och väntas inte vända nedåt förrän en bit in i nästa år.
”Riksbanken gjorde en felanalys av inflationen. Det var det många som gjorde, men detta är ju centralbankernas uppgift. Det är ju där kompetensen och kunskapen ska finnas”, säger Bergqvist.
”De har uppenbarligen inte haft förståelse för inflationen och dess drivkrafter och dynamik. Det har varit en rejäl felbedömning.”
Bergqvist är även kritisk till vad han beskriver som ”slentrianmässiga” stödköp av värdepapper.
”Det borde man ha stoppat tidigare.”
Enligt Bergqvist är fördelarna med en försvagning av kronan i nuläget begränsade.
”Att kronan försvagas ytterligare nu ger inte så mycket hjälp till svensk exportindustri. Däremot förvärrar det inflationsproblemet. Ovanpå höga energipriser och högre räntor blir importerade varor dyrare i kronor.”
”Den här svaga kronan är inte bra för svensk ekonomi.”
Han ser dessutom allvarliga långsiktiga problem med en svag krona, då det kan fungera som dopning av svensk exportindustri.
”En undervärderad krona sätter svensk exportindustri i någon typ av skyddsbubbla. Då känner de inte trycket och behovet av strukturförändringar, som finns där ute. Då uppstår risken att vi tappar i konkurrenskraft, framför allt när kronan så småningom kommer tillbaka till normala nivåer.”
”Det kan bli ett bryskt uppvaknande.”